Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 6. Myntväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
878 MYNTNINGEN 1528—1535.
Halförtugar eller fyrickjar, 216 stycken af en mark 41/4-lödigt
silfver, hvadan fyrken skulle hafva en normalvigt af 0,97 gr. Remedium
i finhet 1/2 qvintin, i antal fyra stycken.
Små hole penningar, 864 stycken af en mark 21/4-lödigt silfver,
hvadan hvar sådan penning skulle hafva en normalvigt af 0,24 gr.
Remedium i finhet ett qvintin, i antal 48 stycken.
Ett nytt kontrakt med samma bestämmoelser afslöts med Fossert i
början af år 1529, och vid samma tid afslöts ett lika lydande kontrakt
med Anders Hansson, myntmästare i Vesterås. I denne stad hade
myntningen då en tid varit inställd af brist på silfver 1.
Det finnes anteckningar om en nu förlorad myntordning af år 1532,
hvilken företer i detaljer några afvikelser. Till örena skulle tagas
silfver med en finhet af 5 lod 2 ort (=— 51/8 lod), och skulle af en mark
skrodas 7 mark 4 öre 10 penningar d. v. s. 60,417 stycken. Örtugarne
kallas halfören. Till dem skulle tagas något svagare silfver (5 lod 1/2
ort), och skulle af marken skrodas 7 2 mark 5 öre 8 penningar eller
122,3 stycken. Till fyrkarne skulle tagas silfver med en finhet af 4
lod 11/2 qvintin, och skulle af marken skrodas 81/2 mark, d. v. s. 272
stycken. Enligt denna ordning var således silfret något, men ej mycket
bättre, men vigten var nedsatt för örena till 3,48, för fyrkarne till 0.77
gr, under det att halförena hade i det allra närmaste samma vigt som
örtugarne efter kontrakten af åren 1527 och 1529.
Någre penningar hafva icke från denna tid blifvit bevarade. De
öfriga mynten hafva följande utseende.
Stockholms mynt.
Ören. — Bilderne å båda sidor variera och äro dessutom på olika
sätt med hvarandra förenade. På åtsidan finnes alltid en stående konung
i tornejrustning, med svärd och riksäpple, mellan hans fötter finnes än
en sköld med ett G (1528, 1529), än en vase (1528—1530), än en sköld
med vasen (1533). På frånsidan finnes alltid en sköld lagd på ett stort
kors: i skölden finnes än en vase mellan tre kronor (1528), än de två
korsade pilarne med tre kronor och G i vinklarne (1528—1530), än en
sköld med vasen mellan tre kronor (1528, 1530). På örena af åren
1532 och 1533 förekommer den senast omtalade skölden lagd på ett
stort kors med liljeformade ändar; på de tidigare örena äro ändarne
tvärt afskurna. Ett öre af år 1528 är här afbildadt fig. 761.
ÅÄfven dessa ören, slagna icke blott efter konungsvalet, utan till
och med efter kröningen, bära den helge konung Eriks namn, ehuru
1 K. Gustaf säger i skrifvelse af den 14 Maj 1527, att myntningen i Vesterås,
som blifvit nedlagd, emedan silfverberget icke gaf tillräckligt, skulle åter
upptagas, när afkastningen af grufvan blef större.
2 Anteckningarna om denna myntordning uppgifva visserligen 5 mark, men redan
Hallenberg (Om mynt och varors värde i Sverige under konung Gustaf I:s regering)
har antagit, att 5 är en misskrifning för 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
