- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Första delen /
884

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 6. Myntväsendet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

884 MYNTNINGEN 1528—1535.

holm, som af konungen blifvit förlänad med mynträtt, i glädjen
häröfver låtit prägla detta praktmynt till utdelning vid kröningen1.
Uppgiften att Stockholm erhållit mynträtt är gripen ur luften:
tidens urkunder hafva derom ingen upplysning att lemna och
sannolikheten talar emot ett sådant öfverlåtande. Man har sökt stödja påståendet,
att vi här hafva för oss ett praktmynt, som icke var afsedt för
användning i handel och vandel, derpå att exemplar förekomma såväl i
silfver som i guld samt att de olika exemplaren hafva olika vigt. Att
vi här hafva att göra med ett verkligt mynt visas emellertid otvetydigt
af omskriften moneta Stockholm, tillägget af ordet nova röjer, att vi stå
inför en nyhet i myntväsendet; samma ord förekommer i omskriften å
1523 års halfgyllen. Den olika vigten af silfverexemplaren talar till
och med för antagandet, att vi hafva för oss verkliga mynt: vigterna
äro nämligen tvänne, 25,82 och 12,91 gr, således en helhet och dennas
hälft. På grund af hvad jag s. 874 anfört, ser jag i helheten en silfver-



z. 1?
a. 7 2
l 9 Qe)
- 7
g

772. Silfvergyllen af år 1528.

gyllen. För att få halfve gyllen begagnade man samme stämplar2, men
tog hälften mindre silfver. Att exemplar finnas i guld af detta
synnerligen prydliga mynt kan icke förvåna: det låg nära till hands, om man
ville vid kröningen utdela hvad vi nu kalla medaljer, att i en dyrbarare
metall, som icke var myntmetall den tiden, prägla exemplar. För öfrigt
kunde man vid ett sådant tillfälle utdela exemplar i silfver af det stora
och ovanliga myntet3.

Stormyntet af år 1528 blef under den närmaste tiden utan
efterföljd. Först år 1534 beträdde man på allvar den väg, som hade lockat
åren 1523 och 1528, men, på grund af den bekantskap, som man under

Fig. 772. Gostavus dei gracia Svecorum rex och Moneta nova Stokolm 1528. —
Efter original i k. Myntkabinettet.

1 Brenner, Thesaurus (1771) s. 60. — Forssell har uttalat sig mot den förut rådande
åsigten, att ifrågavarande mynt vore en medalj. Han kallar detta mynt daler,
men på grund af olikheten i vigt mellan detta mynt och de verkliga dalrarne
af år 1534 göres det i mina ögon nödigt att för stormyntet af år 1528 söka annan
myntningsgrund och annat namn.

2 En sådan halfgyllen finnes i dr Antells samling.

3 Enligt Tegel utdelades vid kröningen guld- och silfvermynt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 4 11:11:13 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/1/0902.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free