Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 6. Myntväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
900 ENGELSKA GROATS. GROS TOURNOIS.
Det är i de svenske urkunderne från 1200- och 1300-talen, som
sterlingarne omtalas, under 1400-talet synas de ganska snart försvinna
ur rörelsen.
Man får ej med de engelska sterlingarne förvexla de danska mynt,
som kallades sterlingar eller engelska (jfr s. 838).
Under intryck af de nyheter, som hade blifvit införda i det franska
myntväsendet, började man i England, åtminstone under k. Edvard III:s
regering, att slå större silfvermynt, på grund af storleken kallade groats
och i värde motsvarande 4 penningar. Jag kan icke påminna mig hafva
sett dem omtalade i svenske urkunder, men groats äro funne såväl i
Skåne, t. ex. i det stora myntfyndet från Falsterbohus, och på Gotland,
äfven det senare fyndet tillhörande midten af 1300-talet. Groatens
utseende visas af fig. 808.
Skotska mynt omtalas mig veterligen icke i svenska
medeltidsurkunder, men förekomma dock i fynden samman med de engelska.
Jämte engelska mynt voro under 1200- och 1300-talen i omlopp
äfven franska. I de store myntskatter, som under öfvergången till
808. Engelsk groat.
medeltiden nedlades i Sveriges jord, förekomma visserligen mynt slagna
i städer, som nu äro franske, men de hörde den tiden till det tyska
riket; endast en penning, ett erkebiskopligt mynt från Vienne, i
sydöstra Frankrike, har jag funnit i fynden af detta slag. Det var först
senare som de franska mynten vunno insteg hos oss.
De franske konungarne slogo mynt af två hufvudslag, uppkallade
efter präglingsorterne, Paris och Tours — eller rättare den helige
Martins kloster i Tours. De parisiska mynten voro till omlopp
hufvudsakligen inskränkta till norra Frankrike, under det mynten från Tours,
de s. k. turonenses, blefvo ett verldsmynt och fingo, under den tid, som
nyss antyddes, ganska vidsträckt användning äfven i Sverige.
När Tours-mynten började tillvinna sig erkännande utom den
närmaste trakten, gick det med dem så, som det gått med andra
verldsmynt: den en gång uppkomne typen blef med slavisk orörlighet be-
Fig. 808. Omskrifterna: Edwardus dei gracia rex Anglie et Francie dominus
Hybernie och Posui deum adiutorem meum (jag har satt Herren till min hjelpare),
Civitas London. — Efter original i k. Myntkabinettet. — Denne groat är slagen
under perioden 1351—1360.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
