Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 1. Bostäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 KÅRI.
I en svensk urkund af år 1346 omtalas ’en liten hanap för att dricka
vin’. Vid den tiden och ännu senare gaf man i utlandet åt hanapen
ett lock, som genom sin svällda form liksom repeterade skålens
utseende. En sådan hanap finna vi i handen på en bild af den hel. Olof,
hvars öfre del är här återgifven fig. 63.
Ordet lanx betecknade i det klassiska latinet dels fat, dels vågskål.
OÖrdet är i våra medeltidshandlingar sällsynt. Jag har antecknat ett
exempel från år 1404, då i en urkund omtalas ’tio lances tillverkade i
Prag’. Jag torde ej taga miste, om jag hänför dem till skålarnes grupp.
En af skålarne i det rika Dunefyndet, tillhörande tiden omkring år 1200,
angiver sig vara förfärdigad af en Simon för en man, som hette Zalo-
gnev. Detta namn är tydligen slaviskt och skålen är törhända
’pragensis facture’.
Ej heller ordet scutellum är i våra urkunder vanligt. Några
scutella af silfver omtalas i en urkund af år 1283.
Mot slutet af medeltiden använde man mycket höge bägare eller
pokaler, som rymde så mycken dryck, att de tydligen ej voro ämnade
för en ende, utan vid bordet sändes hand ur hand. En sådan finnes
ännu i behåll i Sverige, tillhörig öfverstekammarjunkaren grefve Carl
Fig. 60. Originalet funnet på Gotland, förvaras i Statens Historiska Müuseum;
1100-talet, Detaljer af denna skål äro återgifna del 1, s. 542.
Fig. 61. Originalet, funnet på Gotland, förvaras i Statens Historiska Museum;
1300-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
