Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 1. Bostäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRYGGHUS. FÖRRÅDSRUM. 259
lera bildade golfvet. Man behöfde ock ganska stort utrymme i spiseln.
För att bereda det drag, som behöfdes för att elden skulle kunna brinna
friskt, hade man åtminstone ofta jernbockar, öfver hvilke man lade veden, 1
som i allmänhet icke torde hafva varit styckad i smått; man brände
stockar eller delar af stockar — brist på bränsle behöfde man den tiden
icke befara.
För kokningen användes kittlar (caldaria) och grytor (olle), stora
och små; i 1506 års inventarium för Stäkeholm omtalas en kittel på
tre fjerdingar, en på en half tunna samt en fjerdingskittel. Öftast
torde grytorna hafva varit tillverkade af malm eller jern, kittlarne af
messing. 2 Grytor förekommo med och utan fötter, kittlarne torde alltid
hafva saknat fot. Fotgrytor ställdes naturligtvis på eldstadens golf öfver
veden. För kittlar och fotlösa grytor fanns ett dubbelt användande:
dels kunde man hafva trefötter, hvilka jag dock icke funnit omtalade
i vår medeltids urkunder, dels hade man från muren utspringande
jernstänger, å hvilka kokkärlet hängdes öfver brasan (jfr fig. 66). För
stekning användes dels panna, kallad bradpanna (en af koppar omtalas
r 1344), dels stekspett, kallade jernspit eller
bradaDja dels halster och rist (1444).
I öfrigt måste man naturligtvis i köket hafva
användt andra kärl, t. ex. bytta, saa och æmbar (1316).
Ofta omtalas morteln (mortil, mortarium, mortariolus)
med sin ’stämpel’ (på latin plectrum), någon
jernet (1444).
För tillredandet af ölet hade man ett brygghus;
såsom till detta hörande föremål omtalas bryggkitteln
(caldarium braxatite, lebes braxatilis, cacabus braxatilis), ==
stundom kallad humlekittel (t. ex. år 1325), vidare 66. Kokning.
bryggekar, stora och små (1444), bryggpanna (1506).
Maltet förvarades i malthuset (år 1515). Förrådet af öl och
matvaror förvarades i källaren, äfven kallad spisekällaren (1515). I källaren
till Uppsala erkebiskopsgård funnos år 1444 ’standfat, pipor och tunnor
för fem läster öl, alla fulla’. Öfriga för hushållet erforderliga föremål
gömdes i fataburen, på latin kallad fiscus.
Dessa ’hus’ har jag omtalat i detta sammanhang, alldenstund de
väl stundom icke vore särskilde byggnader, utan ersattos genom rum
i boningshusets bottenvåning. Öfriga uthus, såsom smedja, Stall O. S. V.,
får jag Comtala i ett annat Sammanhang
Till uthusen hafva vi ända intill den senaste tiden räknat afträdet,
på medeltidens språk gerna kalladt hemlighuset. Detta ord antyder,
gång rif-
Fig. 66. Efter en målning i Risinge kyrka, Östergötland; 1406-talet.
1 Det är väl desse bockar, bruklige i utlandet, som i vissa af våra urkunder kallas
brandjern. Oftast omtalas endast ett, men år 1444 omtalas ’ett par brandjern
med två fötter’.
2 En ’messingskittel’ (caldarium de aurichalco) omtalas år 1348.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
