Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 3. Drägt och smycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3. Drägt och smycken.
tnnehåll: Förhållandet mellan storfolkets drägt och andras. — Männens fredliga
drägt. — Männens krigiska drägt. — Qvinnornas drägt. — Smycken på
kläderna. — Andra smycken. — Allmän öfversigt.
Vid tvänne föregående tilllfällen har jag haft anledning att tala
om drägten, nämligen i första boken, i hvilken redogörelse lemnas för
folket i allmänhet, för drägtens grunddrag och allmogens drägt, och i
den andra boken, som handlar om städernes inbyggare. Som vi
rörande de förnämares drägt finna i urkunderne och i den öfriga
litteraturen något flere upplysningar än om bondens och borgarens, har jag i
det föregående hänvisat till den framställning, som här följer, i hvilken
jag ämnar, såvidt materialet tillåter, ingå i detaljer.
Jag har redan (del 1 s. 161) talat om det plagg, som bars närmast
kroppen, nämligen skjortan och särken. Om dem vill jag här icke tillägga
mera, än att när den s. k. Daljunkaren uppträdde, föregifvande sig vara
en son af den yngre hr Sten Sture, anför k. Gustaf i sina klagomål
öfver det understöd, som pretendenten hade fått inom det trondhjemska
området, bland mycket annat, att den högättade fästmö, hvilken han der
vunnit, hade skänkt honom — en skjorta.2 Det synes vara en ganska
egendomlig fästmöpresent. Daljunkaren tyckes icke hafva fört med sig
mycket reseffekter. För öfrigt torde äfven de rike icke hafva egt
synnerligen många skjortor. Och det kan ju hända, att fästmöns
skjorta var af särskild art, genom ovanligare finhet eller utstyrsel.
Jag började (del 1 s. 161) med att hänvisa till tvänne
kostymbilder från den hedna tidens slut, en ryttare med en kort rock och
en qvinna i en sid klädning med ett bälte om lifvet. Denna rock
och denna klädning utgjorde medeltiden igenom den vigtigaste delen
af mannens och qvinnans drägt, hvilken dock ofta skyldes af
hvarjehanda yttre kläder. I följd af klimatets oblidhet använda vi fort-
1 Källor för denna framställning äro dels urkundernes uppgifter, hvilka gifva
hvarjehanda namn för de olika delarne af drägten, jämte en del beskrifvande
detaljer, dels de bildliga framställningarna. Som dessa senare stundom
återgifva flere personer, som hvar figur icke återgifver något särskildt plagg, utan
så många, som hörde till drägten och kunde synas, meddelar jag i detta
kapitel figurerna ordnade i en stor kronologisk serie, hvadan figurerna i regeln
icke kunna sättas i närheten af de textställen, i hvilka till dem hänvisas.
2 Granlund, K. Gustaf I:s registratur, del 5 s. 266.
Hildebrand, Steriges Medeltid 2. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
