Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 3. Drägt och smycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÅPAN.
283
Det ser ut, som om kåpan småningom försvunnit ur den verldsliga
drägtens förråd. Detta torde hafva berott, å ena sidan, på de plagg
=
som anlades öfver kjorteln, å den andra, på den större roll, som manteln
började spela.
oaom 1
regn.
Kåpan behöfdes då ej längre som skydd mot blåst och
Man synes hafva velat åstadkomma en sammansmältning af
kåpan och manteln: år 1293 omtalas en ’mantolkapa’.
Som kåpan var ett ytterplagg, måste hon göras af fast och varak-
tigt tyg.
Det vanligaste materialet var väl kläde eller vadmal, men
äfven omtalas burellum (halfylle), moretum och skarletum.
Kåpan var
fodrad, ibland med kläde (med hvitt kläde, år 1287), ibland med skinn
(mårdskinn, gråverk eller ekorrskinn, varia — det franska vair). ÄAr 1455
omtalas i Stockholms jordebok en svart gråskinnskåpa; yttertyget var
således svart. Åfven andre färger
brunt, rödt. Det förefaller, som om
grått och blått varit de vanligaste
fargerne. En och annan gång
uppgifves kåpan vara förfärdigad af
tvänne olika slag af tyg (t. ex. lybskt
grått och markniskt, år 1329,
burellum och markniskt kläde, år 1319);
antagligen åsyftas härmed öfvertyg
och foder. Utom
hvilken väl får anses hafva varit —
jfr det följande — ett kantbeslag,
förekommo stundom å kåpan påsydde
prydnader; åtminstone omtalas år
1350 en ’kopoladher’, hvilket kan
hafva varit ett främmande tygstycke,
som var fäst på kåpan. Samma år
omtalas 5 alnar kläde från Courtrai
såsom tillräckligt för en kåpa. Som
kåpan var ett ytterplagg, till skydd
’”kapobonadher’,
omtalas:
j
.
S
SS
grått, grönt, hvitt, blått,
v †
11D
i
& N N ga li
S g 17 ap
-Ẹ l g 7 frAl »
::
-
för kroppen och de andra kläderna, borde hon vara lång, men längden
har tydligen varierat, ty år 1409 omtalas en ’sid’ kåpa — andra funnos
således, som icke förtjenade detta namn.2
Fig. 77.
plutviales, regnkåpor.
8
sätt:
försedd vid öfverklädnad’.
Från funt i Vättlösa kyrka, Vestergötland.
I en urkund från första början af 1200-talet (DS nr 827) omtalas två cappe
Söderwall (Ordbok öfver svenska medeltidsspr åket) definierar kåpan på följande
’en kroppen beklädande och (åtminstone i regeln) med hufvudbetäckning
Munkkåpan var visserligen i regeln försedd med
en vidhängande kapuchon, men jag har icke funnit bevis för att ett sådant
bihang regelbundet förekom på kåpan.
hon var ett ytterplagg,
men manteln torde hafva varit vidare.
omständigheten att kåpan åtminstone kunde hafva ärmar,
Vid var naturligtvis kåpan, eftersom
Redan den
antyder, att hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
