Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 3. Drägt och smycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORSETET. GARDKORSET. 285
icke till den officiela prestdrägten, utan var ett plagg, som bars lika
väl af lekmän som af prester. Ej heller var det helt enkelt en ’tunica’
eller kjortel, då i det senast anförda fallet (DS nr 1261) skilnad göres
mellan collobium och tunica. Några närmare upplysningar är jag icke
i stånd att lemna.
Corsetum omtalas ytterst sällan i våre urkunder. År 1325
testamenterar en prest till en annan prest sitt corsetum med mårdskinn, år
1333 testamenterar en prestman sitt blåa corsetum till en tjenare. Det
senare fallet visar, att här icke är fråga om något, som hörde till den
egentliga prestdrägten. Enligt Viollet-le-Duc 1 förekom corsetum redan
under medeltiden såsom ett slags snörlif, således hörande till qvinnans
underkläder — om detta kan tydligen i de här anförda svenska fallen
icke vara tal —, men det användes äfven som en yttre beklädnad för
män och qvinnor. I denna betydelse förekommer ordet förste gången
inom den franska litteraturen i Joinvilles historia om k. Ludvig IX,
——————————— E
.....
= ———————— —— p E S.— E =f=——————
S1I8—
= =— 31 55
f =— 5 —=—..
—— i
således rörande 1200-talets senare del. Helt visst hafva emellertid plagget
och namnet tidigare varit i bruk, ty eljes vore det förvånande att finna
namnet i Sverige så tidigt som år 1325. Enligt franska källor var
corsetum ett vidt plagg, som bars öfver kjorteln, försedt med ärmar,
medels ett bälte åtdraget kring lifvet, slutande ned mot knäna eller något
högre upp. Äfven i Frankrike var corsetum fodradt med pelsverk.
Garthkors. En skånsk prestman testamenterar år 13282 till en
qvinna ett ’gartkors’ jämte en ’tunica’ och ett ’capucium’. År 1342
skänker en andlig man, genom ett i Lund skrifvet testamente, likaledes
till en qvinna ett blått ’varthekors’ fodradt med pelsverk. Båda orden
äro helt visst identiska och återgifva det franska ordet garde-corps.
Fig. 79. Skulpteradt tympanon i Forshems kyrka, Vestergötland.
1 Dictionnaire du mobilier français del 3 s. 262 f.
2 I Diplomatarium Suecanum finnes detta testamente infördt under nr 303 såsom
hörande till år 1238. Det torde emellertid vara hundra år senare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
