- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Andra delen /
299

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 3. Drägt och smycken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BENKLÄDERNA.

299

tyskan och i svenskan — i tyskan först, ty ’bonnetken’ har tydligen

den tyska diminutivändelsen.

Benämningen mössa förekom icke under Sveriges medeltid. Ordet är
i vårt nyare språk lånadt från tyskan och är i denna förkortning af det

5 HIIIIII lil. Ilil

1

1300-talet.

latinska almutia eller almutium, som ursprungligen betecknade ett plagg

3 1, H
Z
fryed 7. 2
297
;

55?

som kaniker buro öfver hufvud och axlar — med andra ord en hätta. 1
Om vi från hufvudet gå nedåt efter menniskans kropp, komma vi
till bältet (cingulum), som höll drägten — icke öfverplaggen — fäst

vid lifvet. Bältet kunde vara enkelt, det
var ofta smyckadt med silfverbeslag — om
dem får jag tillfälle att tala något senare,
då jag skall behandla smyckena, som under
medeltiden spelade en så stor roll. Att man
vid bältet fäste en väska och ibland äfven
en knif är redan i ett annat sammanhang
omtaladt (del 1 s. 446, fig. 203 och 204).

Benkläderna (på latin calige) omtalas
ganska sällan i medeltidens urkunder. Jag
har redan (del 1 s. 162) talat om broker,
som gingo från midjan, vid hvilken de
fasthöllos af brokabältet, ned mot foten, och
hosor, som omslöto foten och benet upp
till knät. Hosorna försågos för vintern med
foder och pryddes stundom med broderier
(stickade hosor).2 I Svenska medeltidens

99. 1300-talet.

bibelarbeten (del 1 s. 414) klagas: ’mera rykt lägger mången man på

sina hosor eller skor än på sin själ.

Fig. 98. Från vestportalen i Dalhems kyrka, Gotland.
Fig. 99. Efter dr. Blanches sigill, hängande under ett bref af år 1346. Origi-

nalet i Riksarkivet.

1 Jfr Kluge, Etymologisches Wörterbuch, ordet Mütze.
2 Sådana omtalas i urkunder från 1280- och 1340-talen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 4 11:11:24 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/2/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free