- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Andra delen /
305

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 3. Drägt och smycken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄÅPNARE-, SKYTTE-, STALLSVENNEKLÅDER. 305

I de stora hushållen med månge tjenare, som voro fördelade i flere
grupper, hvar grupp med sin uppgift — framför allt i konungens
hushåll —, låg det nära till hands att åt hvar grupp gifva ett särskildt
igenkänningstecken. I Bohusinventariet omtalas ock fyra par
väpnarekläder, hvilka de användt ett år, tretio par väpnarekläder, tio par
skyttekläder, sex par kläder för hr konungens stallsvenner.1 Huru desse olika
klassers drägter skilde sig från hvarandre, derom kan jag icke lemna
någon upplysning. Mot medeltidens slut, då det blef vanligt att hålla
värfvade trupper, måste benägenheten att utmärka visse grupper hafva
ytterligare gripit omkring sig. Men desse ansatser till införande af
uniformer gälla icke de förnämare inom samhället.

107. 1400-talet. 108. 1400-talet.

Den krigiska drägten spelade för desse förnäme en vida större roll
än nu. I våre dagar finnes en bestämd skilnad mellan civila personer
och militära. Den skilnaden fanns icke under medeltiden: hvar vuxen
man var skyldig till krigstjenst. Denna skyldighet var mycket mera
bindande för de höge än för allmänheten. Ingen fanns, som kände
denna skyldighet som ett tvång, den kändes och tillämpades fastmera
som en rättighet, från hvilken man icke ville afstå. Det fordrades sär-

Fig. 107. Efter teckning af målningarna i Östra Ryds kyrka, Uppland. —
Målningarna äro utförda under erkebiskop Jöns Bengtssons tid.

Fig. 108. Efter målning å ett i Lybeck år 1468 förfärdigadt altarskåp, som
tillhört först Stockholms storkyrka, sedan Österåkers kyrka, Uppland, och nu tillhör
Statens Historiska Museum.

1 iiij:or paria armigerorum quas habuerunt ad annum — item xxx:ta paria
armigerorum, item x paria sagittariorum, item stabulatorum domini regis vi
paria. — Sammanhanget och relativpronominet quas visa, att efter hvart paria
är utelemnadt ordet vestium.

Hildebrand, Sveriges Medeltid 2. 20

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 4 11:11:24 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/2/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free