Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 3. Drägt och smycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318 BRYNJAN.
ringar, torde hafva varit allmännare än hvad medeltidens bildliga
framställningar antyda. I Statens Historiska Museum förvaras en hoprullad
brynja af denna art, som hittats i en bergskrefva helt nära 1208 års
slagfält vid Kungslena antagligen har någon flykting från striden,
som fann brynjan alltför tung för den skyndsamhet han önskade, dragit
henne af sig och stuckit undan henne. I denna brynja kunna flere
mindre föremål vara inlagda, men i hennes rostade skick är hennes
utvecklande nu omöjligt.
Hade man en brynja af i hvarandre häktade jernringar — låt vara
att ringarne voro fine — eller om ringarne voro fäste vid underlaget af
en läderkjortel, hvilken ju icke så noga formar sig efter kroppen,
innanför brynjan med fric ringar måste man bära ett underplagg. Man
æ —
å
l
N §
t §
SUN—
126. 1400-talet. 127. 1400-talet. 128. 1400-talet.
torde ock hafva burit det under läderkjorteln, som var styf i sig sjelf
och blef ännu styfvare genom ringbeklädnaden. När den hel. Birgitta
skildrar, huru en nyvorden riddare iföres sin drägt, talar hon först om
ett kläde, som han bär närmast kroppen, hvilket är lent, blött och lätt. 1
Det är möjligt, att tvänne underkläder begagnades. Det kunde hända,
att denne inre beklädnad (på franska kallad gambison, på tyska wamms)?2,
Fig. 126—128. Efter målningar i Öfver Selö kyrka, Södermanland.
1 Denna skildring, till hvilken jag i det följande återkommer, finnes intagen i
hennes Uppenbarelser del 3 s. 373—389 (Klemmings upplaga).
2 Fru Birgitta synes kalla detta undre plagg tröja. Tröja hade emellertid icke
alltid denna betydelse. I en urkund af år 1334 talas om en ’thorax’, på svenska
’tröja’ — jag kommer i det följande att tala om betydelsen af ’thorax’. I en
annan urkund från samma år betecknas en tröja såsom en dyplois, hvilket af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
