Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 3. Drägt och smycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332 HJELMEN.
üfr fig. 149, hjelm från år 1319). När hjelmen gick långt ned, kunde
man å dess fram- och baksidor anordna en ring eller ett spänne för
hjelmens fästande. En sådan ring förekommer fig. 146, som återgifver
staden Halmstads äldsta sigill; den i detta förekommande hjelmen,
ehuru föga artistiskt tecknad, gifver en ganska god föreställning om
den nye hjelmformens utseende. Detta var i grunden ganska enkelt.
Man kunde gruppera lufthålen på olika sätt, hjelmens öfre kant kunde
göras starkare och därmed något framspringande samt sättas i samband
med en framtill från den öfre till den undre kanten fortlöpande — till
förstärkning — pålagd ribba, hvilken skilde de två för ögonen afsedda
springorna; kanterne kring dessa blefvo stundom förstärkte och dessa
förstärkningar gjordes ibland till föremål för
en viss ornamental behandling. Men om
hjelmen sjelf i hufvudsak icke var synnerligen
omvexlande, förstod man att tillfredsställa
tidens begär efter färgrik vexling genom de
fladdrande täcken och de mångformade s. k.
klenoder, som anbragtes å hjelmarne. Täcket
var i början enkelt fyrkantigt och på alla
sidor nedhängande, såsom å den hjelm,
hvilken förekommer å Björn näfs († 1312)
grafsten i Varnhems klosterkyrka (fig. 147).
Senare blef hjelmtäcket längre, och gjorde då,
när det fladdrade för vinden, god verkan.
Hjelmprydnaden antog otaliga skiftande former, små fanor, horn,
påfogelsfjädrar o. s. v. I denna boks sista kapitel, som är egnadt åt
medeltidens heraldik, återkommer jag till dessa hjelmprydnader.
147. 1300-talet.
1254 1257 1282 1282 1291
148. 1200-talet.
För att gifva en föreställning om hjelmarnes likhet i det
hufvudsakliga och den stora vexlingen i visse detaljer inför jag här fig. 148,
som visar sju hjelmar från 1200-talet, fig. 149 som visar tretton
hjelmar från åren 1301—1325, fig. 150, som visar sexton hjelmar från åren
1326—1350, och fig. 151, som visar åtta hjelmar från den återstående
delen af 1300-talet. Alle desse hjelmbilder äro hemtade från sigill;
under hvar hjelm är (fig. 148—150) angifvet det årtal, då sigillet förste
gången förekommer under ett dokument.
Fig. 147. Efter grafstenen i Varnhems klosterkyrka.
Fig. 148. Efter originalsigill i Riksarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
