Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 3. Drägt och smycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366 QYVINNODRÄGTEN.
handen drager något ned öfver bröstet. Det synes den tiden hafva hört
till en fin hållning att på detta sätt draga ned mantelsnöret —
åtminstone finna vi i utlandet många qvinnogestalter intaga en sådan
ställning. De pläga äfven — hvilket här ej är fallet — lyfta något på
sorkoten, så att den under klädningen kunde synas.
Fig. 101 visar oss en klädningsärm från vid pass år 1400. Hon
är ytterst snäf, försedd med ett sprund, som knäpptes igen.
Mot slutet af 1400-talet blef qvinnodrägten, med bibehållande af
de tidigare grundformerne, vidare och rikare. Vi se det på jungfru
Maria och Elisabet, sådana de äro framställda bland målningarna i
Hernevi kyrka (fig. 114). Elisabet bär här det enkan tillkommande doket,
hvilket vi regelbundet återfinna å bilderne af den hel. Anna, jungfru
Marias moder. Fig. 119, en bild af Vårfru i Vadstena klosterkyrka,
visar oss ett par nya drag. Öfver det midjan omslutande bältet är
klädningens lif öppet, mellan de motsittande kanterne är ett snöre draget.
En duk är lagd kring halsen. Öfver det hela hänger den vide manteln,
hvars framflikar hållas samman af en kedja.
Prinsessan, som räddades af den hel. Jöran (fig. 125), utmärker sig
genom en synnerligen rik drägt. Vi se först ett understa plagg, af
hvilket intet mera visar sig än de till midten af underarmen gående
ärmarna, som äro tätt veckade och omslutna af tvärgående snören.
Deröfver bär hon en klädning, som är tvärskuren för halsen och
försedd med temligen korta ärmar, hvilka till den nedre delen äro öppna,
så att det understa plagget blir, såsom nyss sades, synligt. Öfver det
hela bär hon en vid kåpa, triangulärt utskuren vid halsen, så att något
af klädningen synes, samt försedd med en bred och lång, nästan
rektangulär öppning i sidorna, så att äfven der något af klädningen kan ses.
Allt är för öfrigt rikt prydt genom väfnaden och genom påsatta smycken.
Den knäböjande prinsessan samlar under ene armen det öfverflödiga
släpet. Enahanda släp och enahanda triangulära utskärning kring halsen
samt derjämte en egendomlig hufvudbonad finna vi i fig. 129, k. Sauls
dotter Mikal, som med sitt jubilerande följe går ut att möta den unge
David, efter det denne dödat Goliat. Denna strutformiga, höga och
spetsiga hufvudbonad, som uppbar en slöja, hvilken framtill hängde
ned i pannan och baktill gick ned utefter ryggen, kom i bruk i
Frankrike på 1420-talet och spridde sig småningom derifrån till andra land.
En borgerlig qvinna kunde bära en sådan strut, som kallades hennin,
till höjd af en aln, stormännens damer buro honom ännu högre.
Fig. 132 visar oss samma drägt som Vårfrubildens fig. 119, endast
duken kring halsen företer någon olikhet.
1 1500- talets andra årtionde är drägten mycket rikt utvecklad. Jag
hänvisar till fig. 133. Hufvudet har en skärmartad beklädnad, allt
bakhåret är omslutet af en hufva, från hvilken hänga ned tvänne band,
som äro längre än hela menniskan — i detta fall Maria Magdalena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
