Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 4. Allvarliga sysselsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKET. 447
Men äfven om man i hvart landskap hade sine gårdar så liggande,
att de inom hvart landskap utgjorde en komplex, var skötseln af dem
förenad med mycket stora svårigheter, Hvar landbo eller arrendator
hade vanligen ett mindre område, och för dess bearbetande var han
beroende af byns öfrige inbyggare. Mellan jordegaren och hans
arrendatorer kräfdes en skara af mellanpersoner, tillsyns- och uppbördsmän,
af hvilkes ärlighet man var i hög grad beroende. Och när icke blott
penningeafgifterna blifvit inbetalade, utan äfven säden blifvit insamlad i
jordegarens förrådshus i landets olika delar, då gällde det att så
fördelaktigt som möjligt afyttra densamma, hvilket ofta gick bättre på
främmande orter än i närheten af hemmet. Då förekommo transporter,
stundom långa och genom medeltidens samfärdselsförhållanden ytterst
besvärliga. Om man icke var i tillfälle att sjelf utskeppa sin spannmål,
måste man anlita svenske köpmän. Allt gjorde, att den store
jordbrukaren, äfven om endast en mindre del af hans egendom sköttes från
hufvudgården, behöfde en hel här af tjenare.
Jag har i det föregående lemnat en redogörelse för de tjenare, som
plägade förekomma på stormännens gårdar, hvarvid jag till ledning tagit
den af biskop Hans Brasks sekreterare skrifna hushållsboken. Med
tillhjelp af samma bok vill jag nu rikta uppmärksamheten å det arbete,
som af dem utfördes för gårdens och jordens behof.
Tidens splittrade förhållanden, så olika vår tids, under hvilken vi
kunna å hvar större ort finna hvad vi behöfva och så godt som när
som helst, gjorde det nödvändigt för den, som skulle sköta ett stort
hushåll — stormannens hushåll var under medeltiden alltid ansenligt —
att hafva väl reda på rätta tiden och orten för att få hvad man
behöfde. Vägarnes torftiga beskaffenhet och de få tillfällena att köpa
tvungo till anskaffandet af stora förråd, hvilket i sin ordning måste
betydligt inverka på behandlingen af födoämnena. Man sökte då, vida
mera än nu, att medels torkning eller rökning gifva dem största möjliga
varaktighet.
I den nyss nämnda hushållsboken har Spiegelberg uppgjort en
kronologiskt ordnad promemoria angående en mängd saker, som vid
vissa tider af året borde verkställas, på det att det hela skulle kunna
gå en orubbad gång. Dessa anteckningar äro icke flere, än att de kunna
här återgifvas.
Januari 1. Låt forsla från Söderköping salt fisk m. m. medan före
är. — 13. Om lagting, hofslag, bast, spik, söm; skickas den tionden
skall byta och hvad tionde till Linköping eller andre gårdar låt strax
hemkomma. — 233. Köp kläde, när så är köp. Likaledes näfver,
båtspik, salt fisk, bast till Rönö, 1 hofslag, skoflar, spadar, själspäck
1 Rönö var ett slott tillhörigt biskoparne i Linköping.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
