Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 5. Nöjen och njutningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAGT.
517
jagtfalken på hans venstra hand. Bilden, full af lif, förekommer på en
mur i Risinge kyrka i Östergötland, hvars hvalfmålningar tillkommit
på 1430-talet. Den här återgifne bilden synes mig vara något äldre
Man finner icke sällan i samlingarna knifskaft af ben, som äro
skurna i form af en man eller qvinna, som i handen håller en falk.
Ett sådant skaft är här återgifvet fig. 410.
På svenska kallades falken falke eller hök. Fru Birgitta talar om
någon, som åstundar att fara upp öfver alla såsom falken öfver alle
foglar. 1
409. Qvinna hållande
en falk. 1523.
.
..
410. Qvinna med
falk. 1300-talet.
Den som inöfvade och skötte falken kallades falkenær; på den
hand, å hvilken höken bars, användes en hökhandske.
Fig. 409. Efter fru Bengta Suncsdotters sigill i Riksarkivet.
Fig. 410. Efter original Üknifskaft) i Statens Historiska Museum.
1 Uppenbarelser del 2 s. 168.
I Medeltidens bibelarbeten (del 1 s. 359) omtalas
’griiper oc örn, falke oc alzskyns höka kön’.
I dikten om Ivan lejonriddaren
heter det: ’han hafdhe een hök a sinne hande”’.
Gamla ordspråk sade ’egh
bär hwar man höök aa hände’ och ’man skal smaswen drikka gewa
— hvilket innebär,
som höke’
att småsvennen fick, hvilket annars icke ingick i medel-
tidens sed, törsta, ty höken eller falken fick icke dricka mycket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
