Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 4. Heraldik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SVENSKE KONUNGARNES SKÖLDAR. 529
Som vapnen voro personliga, förde hvar konung sitt ättvapen, och
detta hans vapen var, på grund deraf att han var konung, rikets vapen.
När k. Magnus hade blifvit drifven från tronen och hans frände
Albrekt af Meklenburg blifvit svensk konung, inträder ett alldeles nytt
förhållande. Såsom Sveriges konung använder han icke sitt
fädernevapen, tjurhufvudet, hvilket ju hade legat närmast till hands. Han
använde ej heller Folkungarnes vapen, hvilket ju för honom icke hade
varit omöjligt på grund deraf att hans moder var k. Magni syster.
I stället sätter han i sin sköld tre kronor, och detta sköldemärke,
hvilket upptogs af den främmande konungen, har sedan dess blifvit
rent af Sveriges vapen. Förhållandet är ytterst egendomligt och kräfver
förklaring, men en fullgiltig sådan kan svårligen gifvas.
Jag återgifver här hvad jag för tolf år sedan uttalade i min redan
citerade uppsats om riksvapnet.
420. K. Magnus Erikssons sköld. 421. Dr. Blanches sköldar.
»De gamle forskarne ansågo sig hafva kommit till det resultat, att
de tre kronorna redan under heden tid var Sveriges vapen.1 Enligt
Scheffer har detta vapen kommit till stånd före Olof skotkonungs tid,
redan under den tid, då Sveriges konungar kallade sig Uppsala konungar,
hvilket namn de hade icke deraf att Uppsala var deras residens, utan
af Uppsala öd, som de förvaltade, och af Uppsala tempel. I detta funnos
tre gudabilder och desse torde hafva varit krönte, ty enligt Plinius
voro kronor i forntiden utmärkande för gudarne, och dessutom omtalar
Olaus Magni uttryckligen, att Torsbilden i Uppsala hade en krona.
Fig. 420 och 421. Efter original i Riksarkivet.
1 Under den hedna tiden och under den närmast följande kristna tiden funnos
inga sköldemärken.
Hildebrand, Sveriges Medeltid 2. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
