Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 4. Heraldik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄLT. FÖRDELDE SKÖLDAR. 561
Det var icke ovanligt, att skölden hade mera än en färg, d. v. s.
skölden var delad i två eller flere fält. I detta fall, liksom i det förra,
då sköld och fält voro identiska, användes under medeltiden icke ordet
fält, utan fiäll (fieldh). När en sköld var delad i fält, utmärktes dessa
i sigillen medels angifvande af gränslinier. Fälten på hvardera sidan
linien hade olika färg, men såsom nyss sades, framträder denna skilnad
icke alltid i sigillet. I dem framhöll man skilnaden ibland genom att låta
det ena fältet få en något högre nivå än det andra, ibland genom att
låta det ena fältet vara blankt, det andra särskildt utmärkt genom enkla,
parallela linier eller hvarandra korsande linier. Fältet blef på detta
sätt fyldt af små rutor och i hvar ruta sattes ibland en punkt, en ring
eller något annat märke. I den nyare heraldiken utmärkes svart färg
med ett nät af korsade linier. De korsade linierna i medeltidens sigill
beteckna ingalunda svart färg, utan i största allmänhet en annan färg
än i det tillstötande fältet. Jag har icke funnit ett enda
medeltidssigill, i hvilket streckningen i ett fält gifver den minsta antydan om
den verklige färgen.
För öfrigt kan i en sköld en bild delvis täcka en annan, i hvilket
fall den bild, som täckes, gemenligen är mera enkel eller elementär än
den andre.
Det är på grund af dessa förhållanden icke så lätt att gifva en
fullt systematisk framställning af de heraldiska teckningar, som användes
under Sveriges medeltid. Det framställningssätt, som användes i den
nyare heraldiken, synes mig icke fullt tillfredsställande. Det är
temligen godtyckligt.
En förberedande anmärkning torde det vara skäl att här framställa.
När man i redogörelsen för ett sköldemärke talar om höger och venster,
menas med dessa uttryck icke detsamma som i det dagliga lifvets
uppfattning af förhållandet mellan de två sidorna. I det dagliga lifvet
talar man visserligen om sin egen högra eller venstra sida, men om det
är tal om ett annat föremål, som man har framför sig, kallar man höger
det som befinner sig midtemot åskådarens högra sida. I den heraldiska
terminologin är förhållandet ett annat, ty man tänker sig icke skölden
såsom uppsatt midt emot åskådaren, utan tänker sig honom buren af
egaren. Derför är höger i skölden det som ligger närmast sköldbärarens
högra sida.
Är skölden delad i fyra delar medels mot hvarandra vinkelrätt
ställda linier, den ena horisontal, den andra vertikal (jfr fig. 437),
räknas det högra fältet i den öfre raden såsom nr 1 — i det anförda fallet
fältet med tre kronor —, det venstra fältet i den öfre raden som nr2,
det högra fältet i den nedre raden som nr 3, det venstra fältet i den
nedre raden som nr 4. Åro de mot hvarandra vinkelräta linierna dragna
från sköldens tvänne öfre hörn, alltså diagonallinier, räknas det fält,
som ansluter sig till sköldens öfverkant som nr 1, det högra sidofältet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
