- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Andra delen /
603

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 4. Heraldik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BORGERLIGA SKÖLDEMÄRKEN. 603

ett så stort omfång — en och annan är törhända benägen att anse det
vara för stort.

Våra handböcker i heraldik äro dels föråldrade, i det de kommit
till, innan man börjat åt heraldiken egna ett kritiskt studium, sådant
som tillhör vår tid, dels — hvad den nyaste beträffar — allt för mycket
utarbetade i beroende af den utländska heraldiken, utan att hänsyn
tagits till annat än våra heraldiska förhållanden under den nyare tiden.
Alltså fanns här en väsentlig lucka att fylla, och utan en närmare
kännedom om de heraldiska förhållandena äro de genealogiska studierna
behäftade med alltför stora svårigheter.

Om min framställning i detta kapitel kan framkalla nya forskningar,
har jag vunnit hvad jag åsyftat.

Jag har hittills talat om hvad vi skulle efter nutidens språkbruk
kalla adliga sköldemärken. -

600. Hemming Gadds sigill.

Men äfven andra personer förde sköldemärken. Jag tänker icke
på andlige män, som förde sådana, ty detta berodde derpå, att de hörde
till ätter, som hade sköldemärken, utan på borgarne.

Vanligen förde borgarne i sina sigill, liksom på sine säckar och
tunnor, bomärken, bildade af linier i otaliga, vexlande sammansättningar
(jfr del 1 s. 332 fig. 138—141) eller ock någon bild, som påminnte om
vederbörandes yrke.1 Men redan ganska tidigt föra borgare sköld med
märke. Så t. ex. för borgaren i Stockholm Hinze Sunnudag år 1320
en sköld, delad, med ett hjorthorn i öfre fältet (fig. 601 a). Borgaren i
Stockholm Engelbert Vithæ (i sigillet albus, som betyder hvit) för år
1322 en sköld med tre från en punkt utspringande blad (fig. 601 b).
Under den urkund, vid hvilken hans sigill är fäst (DS nr 2392),
förekomma tvänne sigill, innehållande ett och samma bomärke. Det ena

Fig. 600. Efter original i Riksarkivet.
1 En kopparslagare i Linköping, Harald Munk, för år 1347 i sitt sigill ett
kittelöra.

Hildebrand, Stveriges Medeltid 2. 38

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 4 11:11:24 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/2/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free