Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 4. Heraldik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
606 VEXLINGAR I VAPENMÄRKETS ANORDNING.
I följd af denna vårdslöshet i utförande kunde en diagonal linie
dragas än från höger, än från venster, än alldeles falla bort. Ett
utseende var emellertid det rätta, och detta uppenbarar sig ock i de flesta
fall, i hvilka skölden med hans märke förekommer.
Det finnes emellertid fall, då en afvikelse från det ordinarie
utseendet icke berodde på vårdslöshet, utan var fullt afsigtlig, jag menar
de fall, i hvilka man för att erhålla ett harmoniskt utseende vidtog en
ändring i sköldemärkets anordning. I skeppsflaggan fig. 432 förekomma
i tre af fälten tre leoparder, hvilka således äro gående, ett gående lejon
och en gående grip. Lejonet och gripen skulle hafva varit upprätta,
men i följd af flaggfältens låga och långsträckta ytor hafva de två
djuren blifvit gående. Här är det således ioke begär efter prydlighet,
som vållat en afvikelse från det rätta, utan undseende för det kraf, som
ställdes af det för vapenbildernes upptagande anvisade utrymmet. Denna
samling af gående djur verkar ytterst entonigt.
Helt annan är anordningen i k. Eriks sköld fig. 431. De danske
leoparderne bibehålla den normala ställningen, de vända sig således
utåt från den skölden delande vertikale korsarmen. På samma sätt
vänder sig Folkungarnes krönta lejon, som förekommer i det undre fältet,
med hufvudet åt höger, d. v. s. utåt. Deremot vänder den i det fjerde
fältet förekommande pommerske gripen hufvudet åt venster — hvilket
vill i detta fall säga utåt. Orsaken till afvikelsen från det normala är
tydligen begäret att låta en symmetri uppstå: samtliga i de olika fälten
förekommande djuren vända sig utåt.
Lejonet och gripen äro här icke gående, ej heller fullt upprätta.
Detta beror på det utrymme, som var dem beredt i de två undre fälten
med deras bugtade ytterlinie.
Ett annat fall, i hvilket man ändrat sköldemärkets anordning efter
utrymmets kraf, tillhör tiden närmast efter medeltiden. I en målad
glasruta, som från Vesterås domkyrka kommit till Statens Historiska
Museum, förekommer en sköld, som tillhör dr. Margareta, k. Gustafs
gemål. Hjertskölden innehåller Lejonhufvudättens tre lejonhufvud, men
icke ordnade, såsom vanligt, två och ett, d. v. s. två i den öfre raden,
utan ett och två, hvilket beror deraf att skölden fått den öfre räta
kantlinien ersatt af en uppdragen spets, hvadan det trängsta utrymmet
förekommer i sköldens öfre del. Samma anordning af det lejonhufvudska
vapnet förekommer i den väfde tapeten (i Statens Historiska Museum)
af år 1554.
På många monument arbetade under medeltiden förckomma två
eller flere sköldar. För att förklara deras förekomst måste man i hvart
fall företaga särskilda undersökningar.
När t. ex. bland hvalfmålningarna i en kyrka förekomma sköldar,
antyda de kyrkans välgörare eller öfverhetspersoner, förnämligast kyrk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
