Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 1. Krigsfolket och dess beväpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRADERAD FRÄLSETJENST. 655
som hade kronans ränta [d. v. s. en förläning], skulle för 200 marks
inkomst af denna ränta hålla trenne karlar med godt harnesk och häst,
som var värd 24 mark, att den frälseman, som hade 20 marks årlig
ränta [af sin egendom], skulle hålla en lika god häst samt dragtyg, att
den, som hade mindre ränta, skulle hafva ett godt skyttetyg, armborst
eller rör, och häst efter bästa förmåga, att enkor efter frälsemän, som
hade en ränta [af egendomen] af 20 mark, skulle hålla en häst för 24
mark och ett godt dragtyg, de, som hade mindre ränta, skulle hålla
en god karl med armborst eller rör [således utan häst, hvilket var en
nyhet]. I ett bref till frälset i Finland af samma år, skrifvet någon
tid efter riksdagsbeslutets fattande, säger konungen, att hvar frälseman,
som hade gods till 400 marks värde, skulle hålla en häst och ett
harnesk ’efter denna nya maner’, den, som hade större egendom, skulle
hålla proportionsvis mera, den, som egde mindre, skulle hafva ett
godt skyttetyg med ett godt rör eller armborst. Rörande
förläningsinnehafvarne finnas i detta bref samma föreskrifter som i
riksdagsbeslutet.
Följande år föreskrifves, att för hvar 400 marks ränta såväl af
kronans ränta som af frälse egendom skall man hålla sex gode karlar,
tre med goda dragharnesk, tre med stålbåge och knäfvelspjut samt häst af
30 marks värde. En annan uppteckning af beslutet talar om tre karlar
med dragtyg och 30 marks häst m. m. och om tre med godt skyttetyg
samt häst på 24 mark m. m., dock var konungen till freds på det sista,
att för hvart belopp af 200 mark skulle hållas en väl rustad karl med
kyriss, häst på 30 mark o. s. v. och två med goda skyttetyg och 24
marks häst — således äfven i detta fall sex man för 400 marks ränta.
År 1532 föreskrefs, att de arme knapar, som ej mäkta utgöra en
rustning, få slå sig samman, två och två, om en sådan. Den, som ej
har så god rustning som tillbör, göre hellre ut tvänne gode karlar till
fot med rör eller goda armborst i stället för en resenär [=— ryttare].
Tiderna voro nu ändrade. Fotfolket hade åter börjat komma till
heder — hvilket det redan tidigare hade gjort i utlandet. Särskildt
under befrielsekriget vunno bondehärar till fots seger öfver beridne
frälsemän och deras följen.
Om de vapen, som fördes af de förnämligare männen, riddare och
deras vederlikar, har jag talat redan i föregående bok. Här må endast
något tilläggas om de vapen, hvilka urkunderne från tidehvarfvets slut
omtala såsom begagnade af det mena frälset, hvilket i dagligt tal
kallades hofmännen. Vid redogörelsen för dessa vapen mötas vi
emellertid af en ansenlig svårighet deruti, att de handlingar, i hvilka dessa
vapen omtalas, begagna sig af en terminologi, som under den
föregående tiden var okänd. Det är ett helt nytt språk, som i detta
afseende möter oss. Huru nytt det då var, kan ju framgå deraf, att
intet af de för denna beväpning använda uttrycken finnes upptaget i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
