Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKORNA SOM FÖRSVARSVERK. 679
östra tornet förekommande, hvilken synes vara i nyare tid tillkommen
— hon är för stor för att vara gammal — antagligen för att släppa in
mera ljus i koret. I detta kor finnes intet, som kunde gifva anledning
att öfver detsamma uppföra ett så väldigt torn. Väl må man anmärka,
att om dessa torn voro afsedda till beredande af skydd åt en undan en
härjande fiende flyktad folkhop, kunde man behöfva åtminstone några
och små öppningar, genom hvilka man kunde iakttaga och äfven
beskjuta fienden. Det är möjligt att sådana mindre öppningar funnits,
men blifvit igenmurade, ty i senare tid har man knappast haft någon
användning för dessa rymliga torn. Det var icke meningen att upp-
SS
S
1p
649. Tornet i Skånella 650. Tornet i Fleringe
hyrka, Uppland. hyrka, Gotland.
föra ett fäste efter alla krigskonstens regler. Liksom man använde
kyrkorna som magasin för en del varor, så använde man dem i nödens
stund som magasin för menniskor. Kyrkorna och deras torn kunde
vara af stor betydelse för lokalförsvaret under ett hastigt förlöpande
infall. Som fästen för en. ordentlig krigföring voro de mindre
lämpliga; för det stora kriget uppförde man också verkliga fästen.
Jag kan icke här upptaga utrymmet med att uppräkna alla de
kyrkor i Sverige, hvilka hafva eller bevisligen haft torn, som på detta
sätt kunnat bereda tryggare fristad än det egna huset. Jag vill endast
Fig. 649 och 650. Efter fotografier i Antiqvarisk-topografiska arkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
