Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKORNA SOM FÖRSVARSVERK. 687
Låt vara att de grupper af kyrkor, som jag i det föregående
omtalat, icke tillfredsställa fordringarna af en regelrätt utbildad
fästningsbyggnad, dessa kyrkor gifva dock obestridligen det intryck, att de hafva
kunnat vara ganska goda och skyddande tillflyktsorter. Men det är
ock af vigt att gifva akt på detta: i hvilke orter förekomma dessa
kyrkor, som hafva ett sådant utseende?
Jag har tidigare fäst uppmärksamheten vid de orter, å hvilke
rundkyrkorna förekomma. De förekomma jämförelsevis rikligt på
Bornholm, hvilken ö, af gammalt, ända från jernålderns tidigare skeden, var
i besittning af en karakteristiskt utvecklad kultur, helt visst egde en
rätt stor förmögenhet. Bornholms kultur vittnar om lifliga förbindelser
med utlandet. Men förde man med lätthet dit främmande varor, så var
det lika lätt för fiendeskaror att komma till ön, stiga i land och plundra.
Man behöfde derföre hafva möjlighet att skydda sig. Visserligen funnos
borgar på ön, uppförda efter befästningskonstens regler, men de voro
i främsta rummet afsedde för bevarandet af det politiska herraväldet
öfver ön. Till dem kunde icke befolkningen i hast flykta, när ofred
stod för dörren. Man kunde derföre behöfva i de särskilda bygderna
gode tillflyktsorter. Äfven andra kyrkor än rundkyrkorna lämpade sig
för detta ändamål.
Om Öland gäller i hufvudsak detsamma som nu sades om
Bornholm: en gammal och rik kultur, ett bördigt land, som kunde åt idoge
odlare skapa välstånd, lifliga förbindelser med utlandet, ännu längre
kuster ständigt utsatta för fientliga besök, ett stort behof af skyddsorter.
När vi granska prosten Frigelii teckningar af Ölands kyrkor och de
afbildningar, som förekomma i prosten Ahlqvists beskrifning öfver ön,
så finna vi, att snart sagdt hvarenda kyrka varit så byggd, att hon
mer än vanliga kyrkor kunde gifva skydd mot snart öfvergående anfall.
En och annan kyrka har till och med blifvit använd för krigsbruk under
länge pågående fejder.
Kalmar var tidigt en betydande ort, der förmögenhet helt visst
fanns. Landet deromkring var bördigt. Mycket fanns der, som kunde
locka till anfall. Också finna vi i denna trakt den ena kyrkan efter
den andra, som mera än vanliga kyrkor kunde bereda skydd: de två
rundkyrkorna Voxtorp och Hagby, — Arby, Ryssby, Kläckeberga,
Förlösa och Åby kyrkor äro redan omtalade — Halltorps gamla kyrka
tyckes hafva haft samma konstruktion som Källa kyrka.
Långt innan Stockholm blef stad synes orten hafva haft en viss
betydenhet. Det var ej heller underligt, då läget var så godt: mellan
Mälarens vida vatten och Östersjöns ännu vidare, vid skilnaden mellan
Uppland och Södermanland. Om ortens betydenhet under gammal tid
vittna de silfverskatter, som hittats inom eller invid den nuvarande
stadens område på Beckholmen, vid Karlberg, på Kungsholmen.
Fredlige besökande kommo, fientlige äfven. Vi veta af historien, att fiende-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
