Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
700 KASTALER.
Andra våningen har en rundbågig ingång, hvar våning har en glugg
eller tre gluggar, små och fyrkantige. Det öfversta rummet täckes af
ett tunnhvalf, ofvan hvilket en rik vegetation frodas.
Söder om Gammelgarns socken ligger Ardre. Inom denna såg
Hilfeling ungefär 100 steg i sydvest från kyrkan ’ruiner af ett torn
eller kastell’ likt en stor ättehög.
På den återstående delen af östkusten förekomma inge kastaler i
närvarande tid, finnas ej heller omtalade af de forskare, som under förra
århundradet besökte Gotland, hvilket i viss mon är egnadt att väcka
förvåning, då denna kuststräcka ingalunda saknar hamnar.
Så mycket framgår af de åtminstone delvis bevarade kastalernes
lägen, att dessa försvarsverk uppfördes i närheten af kyrkorna, således
i bygdens midt, men endast vid kyrkor, som förekomma i närheten af
kusten och särskildt vid sådana strandkyrkor, som ligga i närheten af
hamnar. Brunius har flere gånger uttalat som sin åsigt, att dessa fästen
varit uppförda af sjöröfvare, som gjorde härjande infall på ön och
försågo sig med magasin, i hvilka de kunde till en tid förvara sitt byte.
Sjöröfvarne förde helt visst hvad de vunnit ombord på sina skepp och
bragte det i säkerhet inom hemmet. De ifrågavarande fästena måste
tvärtom varit uppförda till värn mot de stundom infallande fienderne.
När ett infall förekommer någon enstaka gång, som ett olyckligt
undantag, då finner man det ej vara nödigt att uppföra byggnader, som kosta
mycken möda, tid och penningar: det var helt naturligt att hoppas,
att en sådan olycka, som var något nytt, skulle aldrig mera återkomma.
Men var man inom en ort van vid anfall, då var det angeläget att
hvad det än kostade skaffa sig så mycket skydd som möjligt. Det är
en hemsk bild af de rådande förhållandena, som desse Gotlands månge
kastaler mana fram för våra blickar.
I hvilket tidsförhållande stå kastalerne till kyrkorna? Brunius låter
i allmänhet kastalen vara ett par århundraden äldre än kyrkan, hvadan
han antager honom samtidig med en tidigare och mindre kyrka. Som
Brunii bestämmelser rörande den gotländska arkitekturens tider i icke
ringa mon blifvit, på grund af principiela missuppfattningar, ganska
skefva, blir det nödigt att taga hänsyn till hvart särskildt fall.
Samtlige kastaler äro att hänföra till den romanska tiden —
dörrarna äro rundbågiga, — hvalfven tunnhvalf. I sjelfva uppförandet
rådde för öfrigt den största konstlöshet, man ville göra något starkt
och massivt, man saknade all anledning att göra det elegant till form
eller utstyrsel.
För en del af Gotlands kyrkor finnes invigningsåret uppgifvet,
men som knappast någon kyrka finnes på den fordom blomstrande ön,
som blifvit bygd på en gång, gäller det att utröna hvilken del af henne
afses med det uppgifna året. För öfrigt måste en kyrka, inom hvilken
en våldsgerning blifvit begången, vigas på nytt, hvadan vigning inga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
