Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
702 VISBY STADSMUR.
till rundbågstiden, men det hela har undergått hvarjehanda förändringar.
Om kastalen är intet närmare kändt.
Lärbro kyrka har långhus och kor, hvilkas detaljer bekänna sig
till spetsbågsstilen, ehuru enstaka romanske detaljer förekomma. Tornet
är senare än det öfriga. Man har således på den icke mycket vida
platsen mellan långhuset och kastalen inkräktat genom uppförandet af
tornet. Här är kastalen gifvetvis den äldre byggningen.
Gothems kyrka tillhör slutet af rundbågstiden eller rättare sagdt
sjelfva öfvergångens tid, som slutade med att man använde spetsbågen
i stället för rundbågen. I tornet herskar spetsbågen och detta är således
något senare. Vi hafva här således enahanda förhållande som i Lärbro:
kastalen är äldre.
I Gammelgarns kyrka är tornet den äldste delen. Den är måhända
samtidig med kastalen.
I Ardre kyrka, slutligen, tillhöra kor och torn rundbågens tid,
långhusets karaktär är senare. Här ser det ut, som om torn och kastal,
under förutsättning, att denne senare, liksom de bättre bevarade och
derigenom till detaljerne kände, tillhör den romanska tiden, vore ungefär
samtida.
Fullständig kännedom om tidsförhållandet mellan kastalerne och
de romanska kyrkorna är således mycket svår att vinna. Det
förefaller mig, som om i allmänhet kastalen vore något äldre. När man
någon tid derefter försåg kyrkan med torn, behöfdes väl detta icke i
främsta rummet för försvarsändamål, men man byggde det i
öfverensstämmelse med andra torn, för hvilka hänsynen till försvaret varit
bestämmande.
Hvad jag hittills omtalat hör till bygdeförsvaret: byggnader, inom
hvilke man sökte sig en tillflykt i händelse af krig. Jag öfvergår nu
till de försvarsverk, inom hvilka man regelbundet bodde och till hvilka
menniskorna derigenom stodo i ett något olika förhållande. Jag gör
början med städernes försvarsverk.
Det torde vara lämpligast att börja med den stad, af hvars
försvarsverk än i dag en ansenlig del qvarstår — ett af vårt lands allra
vigtigaste fornminnen. Den staden är Visby.
Kartskizzen fig. 677 visar stadens läge i förhållande till stranden
samt murens sträckning.
Innan jag inbjuder mine läsare till en vandring längs muren, är
det nödigt att förutskicka några allmänna anmärkningar.
Visby stad ligger delvis på det jämna strandområdet, delvis på en
kant af kalkberget och på dettas sluttning mot strandområdet.
Höjdförhållandena äro således inom staden ytterst vexlande, hvilket föranledde
ganska mycket besvär vid uppförande af fästningsverken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
