- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Andra delen /
705

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VISBY STADSMUR. 705

Muren, som enligt Brunius har en ungefärlig längd åt landsidan
af 7,200, åt sjösidan af 4,000 fot, är uppförd af tuktad kalksten. Utsidan
är lodrät. Å den del af muren, som vetter åt hafvet, är äfven insidan
lodrät. På den vida längre mur, som begränsar staden åt landsidan,
företer murens insida ett egendomligt utseende. Muren är nedtill mycket
tjock, men smalnar af uppåt. I den tjockare delen förekommer en rad
af väldige spetsbågar, icke blott höge och kraftige, utan äfven djupe,
hvadan muren under desse bågar är mycket tunnare än mellan dem.
Många gissningar hafva blifvit af dem, som sett Visby stadsmur,
uttalade rörande afsigten med dessa spetsbågiga nischer. Förklaringen är
dock lätt att finna.

Granskar man noga murens utsida, finner man, att muren består
af tvänne delar, en undre och en öfre, som utgör ett senare tillägg —
senare, dock tillhörande medeltiden. Den ursprunglige muren var
krenelerad, d. v. s. försedd med en rad på vissa afstånd uppstigande tinnar.
I hvar tinne fanns gerna en hög och smal springa. Stadens försvarare
stodo, när fienden omgaf murarne, bakom tinnarne, väl skyddade af den

678. Gränsskilnaden mellan den gamle och den nye muren.

uppstigande muren. Genom springan kunde man observera fiendens
rörelser. Man sköt mot fienden genom insänkningarna mellan tinnarne.
När muren höjdes, fyllde man dessa insänkningar, och när man
derigenom fått en alldeles jämn murkant, byggde man vidare på höjden.
Man ser dock än i dag i utsidans yta konturerne af den ursprunglige
krenelerade muren — jfr fig. 678. På enstaka skadade ställen ser man
dem äfven å murens insida (fig. 679).

Men den ursprunglige muren var icke stark nog för att bära den
tillagda tyngden af den nye muren. Den ursprunglige måste derföre
stärkas. Af denna anledning uppförde man på insidan af den gamle
muren en ny mur, hvilken slöt sig till den gamle, utan att med denne
stå i någon förbindelse. När denne förstärkningsmur, som nederst
gjordes mycket bred, men småningom förtunnades, hade hunnit i
jämnhöjd med den gamle muren, då murade man i ett sammanhang vidare.
I den nedtill mycket tjocke tilläggsmuren anbragtes de stora spetsbågiga

Fig. 6.3. Efter teckning i Antiqvarisk-topografiska arkivet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 4 11:11:24 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/2/0705.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free