Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VISBY STADSMUR. 711
hvadan man kan fullständigt öfverskåda det inre. Det är möjligt, att
man fordom hade åt staden till tornet afslutadt med en brädvägg, som
var lätt att fästa vid golfvets bjelklag. Under dåligt väder och stark
nederbörd kunde de fullständigt öppna tornen åt de i dem posterade
och arbetande bereda hvarjehanda obehag.
I fig. 685 se vi i sidan af det första höga tornet en dörr, hvilken
satt tornets inre och skyttegången å muren i förbindelse med
hvarandra. Men sådan dörr finnes icke i alla torn. Som det oaktadt
förbindelse mellan torn och gång måste hafva funnits, få vi antaga, att
gången drogs fram för insidan af tornet, så att man från gången kunde
direkt stiga in i tornet. Detta talar, synes det, mot antagandet, att
tornen haft åt staden till en brädvägg. Vid krigstillfällen var det
nödvändigt, att förbindelsen mellan gång och torn var ledig: det hade
varit hinderligt, om man för att komma in i tornet skulle öppna en
dörr, så snart denna icke var anbragt i tornsidan såsom i fig. 685, utan
i brädväggen: gick dörren inåt, inkräktade hon väl mycket på det knappt
tillmätta utrymmet inne i tornet, gick dörren utåt hindrade hon
samfärdseln på gången.
Dessa torn hafva, enligt Brunius, 60—70 fots höjd, ungefär 20 fot
i hvar sida (d. v. s. inom den fyrsidige delen) och en murtjocklek af
3—4 fot.
De mindre s. k. hängtornen hvila på kragstenar, som utskjuta från
muren och på sjelfve muren. Kragstenarne äro på utsidan flere,
skjutande fram en utom den andre. Från dem uppstiger en djup
spetsbåge, som hjelper att uppbära tornets yttermur. På insidan saknas mur,
hvadan der konstruktionen kunde göras lättare. Å hvar kantmur se vi
två kragstenar, afsedde för uppbärande af golfbjelkar.
Efter dessa förberedande allmänna anmärkningar går jag nu öfver
till en närmare granskning af muren.
När man, sedan ångbåten lupit in i Visby hamn, hvilken är nygjord,
vandrar inåt staden, varsnar man snart ett stycke af stadsmuren,
uppmurad af ganska ansenliga och ganska regelbundna kalkstenshällar.
Man ser i detta murstycke äfven en port. En temligen smal gata leder
in på Donners plats. Gatan var förr trängre, ty på den södra sidan
fanns fordom ett rundadt slutverk, hvilket, för att bereda lättnad för
trafiken, blifvit borttaget: detta slutverk var helt visst af nyare ursprung
och kunde derföre saklöst försvinna.
På norra sidan af Donners plats, i hörnet till Strandgatan, hvilken
icke löper utmed stranden och derföre icke gör skäl för sitt namn,
ligger det s. k. Burmesterska huset, märkligt, ehuru vida senare än den
tid, med hvilken vi nu sysselsätta oss. I trädgården, som låg i norr
om detta hus, syntes fordom en liten qvarlefva af stadsmuren, hvilken
fortgår först ett godt stycke parallelt med den nuvarande stranden, på
båda sidor omsluten af tomter. Denne komplex begränsas åt norr af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
