Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKAGEHOLM. RUMLABORG. 781
Sandsjö socken af Vestra härad. I en af de urkunder rörande
Sundholm, som Styffe (s. 167) uppräknar, omtalas såsom närvarande å slottet
prosten i Fröryd hr Karl, hvilket talar — liksom andre urkunder —
för Vestra härad, men måhända mera för Fröryds än för Sandsjö socken.
Jag anser mig icke böra lemna oanmärkt, att något längre i norr,
inom Järsnäs socken i Tveta härad, finnes en gård Sundsholmen och
en gård Torestorp. En räfstetingsdom af år 1393, utfärdad å
Sundsholms slott, gäller en gård Thordsthorp. Frågan om Sundholms läge
måste anstå till dess lemningar af fästet blifvit funna.
Vid denne väg genom Lagans dal låg hvad fordom kallades
Stigamot (nu Stigamo), d. v. s. ett möte af stigar. Det var stigen
eller vägen från Vexjö och Nydala, som här stötte till. Det finnes
nu två till hvarandre stötande byar med namnet Stigamo, den
södre och den norre. Den förre ligger i Östbo, den andre i Tveta
härad. Den Lagastig, som upptog den nye stigen, var således den
östre.
Den andre väg, som från Halland ledde in i Småland och upp till
Jönköping, var den s. k. Nissastigen, så kallad efter den ådal han
följde. Det vore egendomligt, derest man icke hade sökt från svensk
sida skydda äfven denne väg mot en inträngande fiende. Möjligen
låg vid Nissastigen fästet Skageholm, hvars läge är okändt. Styffe har
förlagt det till Vestbo härad; af de urkunder han anför synes framgå,
att det var beläget mellan Hallandsgränsen och Jönköping. Det
omtalas förste gången år 1415. År 1348, då k. Karl väntade ett anfall
från Danmark, påböd han att Skageholm, liksom Kinneholm (i Kinds
härad), Öresten (i Marks härad), Ekholm (vid Götaelf) och Rumlaborg
(om detta genast), skulle sättas i försvarstillstånd. Det oaktadt var
danske marsken hr Klas Rönnow år 1453 herre på Skageholm.
Laga- och Nissastigarne möttes i Jönköping. Staden synes icke
hafva saknat försvarsverk, men var dock allt emellanåt utsatt för
krigets farligheter. Vid vägen, som från Jönköping ledde österut inåt
den väldige gränsskogen Holaveden, på ett ställe, som än kallas
Humlarum, än Kumlarum, mötte vintern 1308—1309 hertig Erik konung
Erik Menved af Danmark, hvilken ryckte inåt Sverige; hertigen drog
sig tillbaka till Holaveden. Här anlade k. Albrekt, under fejden med
k. Valdemar Atterdag och k. Håkan, ett fäste, som i regeln burit namnet
Rumlaborg; vexlingen af begynnelsebokstafven är ganska egendomlig.
Borgen nämnes ej sällan i urkunderne från och med 1370-talet. År
1434 intogs och brändes hon af Engelbrekts trupper. K. Karl påböd
år 1448, hvilket redan blifvit omtaladt, att fästet skulle sättas i stånd,
ty han väntade ofred från Danmark. Borgen fanns till medeltidens
slut. Lemningar af henne, dock antagligen ej fullt i medeltidsskick,
äro aftecknade i Dahlbergs Svecia antiqua et hodierna. Nu höljas de
af en kulle. I närheten finnes en lemning, som kallas Garpeskans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
