Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OPENSTEN. 783
härfärder år 1434, synes det då hafva varit af mindre betydenhet,
kanske var det rent af. förfallet. K. Karl Knutsson påböd år 1449 att
det åter skulle sättas i skick. Det belägrades af hr Klaus Rönnow på
sommaren 1452 och försvarades mot honom ända in på hösten. Dess
senare öden äro okända.
Icke vid sjelfva Åtran, litet åt sidan, vid Sämsån, låg inom Åsarps
socken det viktigare fästet Opensten eller Apensten. »På husberget
å hemmanet Ladugårdens egor, en uti ängsmarken, vid föreningen af
Sämsån och en sidoå, uppstigande bergkulle, omgifven på alla sidor af
mer eller mindre sank mark, synas ännu lemningar efter Openstens
fasta hus. Såsom det kan ses af planritningen fig. 725 har till berget
fört en gammal ännu fullt tydlig väg från söder och, då hemmanet
Ladugården just af denne sin egenskap i förhållande till slottet fått sitt namn,
Atran
Ätrans gamla lopp
NINI
H.
N
. .9.
=
Lillåns gamla lopp
Lillån
7214. Kindaholms fäste.
kan man väl antaga, att den väg, som derifrån leder hit, äfven i äldre
tider funnits och då varit mera farbar än nu. Från norr märkas först
på backsluttningen, innan sjelfva berget vidtager, lemningar efter en
källare, 24 fot lång och 20 fot bred, men afdelad efter längden i två rum.
Vidare på bergets förste afsats, som är nästan halfrund, lemningar
efter en mur, hvilken dock endast tyckes hafva varit ett litet utanverk
och med sine båda ändpunkter varit förenad med berget. Öfvanför
denne afsats äro bergväggarna brantare och synas, der detta ej varit
händelsen, hafva blifvit förstärkta och afjämnade med grof
kullerstensfyllning. Öfver desse branter synas grundmurarne efter sjelfva tornet,
som varit 34 fot i fyrkant med 7 fots tjockt murverk, ut- och
insidorna bestående af gröfre stenar med fyllnad af klapper i fast bruk.
Mot söder är på endast G fots afstånd från tornet grunden cfter en på
Fig. 724. Efter teckning af friherre N. G. Djurklou i Antiqvarisk-topografiska
arkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
