Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AXEVALL. 785
nits en inre graf, men spåren efter denna voro dock alltför otydliga.
Hela fästet, när det var fullt försvarbart, har icke kunnat inrymma
stort öfver femtio mans garnison, en styrka efter den tidens krigssätt
dock vida mera vördnadsbjudande än nu» (fig. 726). 1
Örestens fäste anlades under kriget mellan kk. Håkan, Valdemar
och Albrekt omkring år 1366. Det var först i danska händer,
tillhörde sedan Bo Jonsson, innehades af den nyss nämnde hr Algot
Magnusson, hvilken var den förste af k. Albrekts män, som hyllade
dr. Margareta. En dansk fogde uppgaf år 1434 fästet åt Engelbrekt,
hvilken förstörde det. K. Karl Knutsson anförtrodde Erik Karlsson
(örnfot) och Sten Sture (sedermera den äldre riksföreståndaren af detta
namn) att återställa det. K. Kristiern I försökte intaga det år 1470,
men misslyckades, k. Kristiern II intog och brände det år 1502.
Vare sig man färdades genom Ätrans eller Viskans dal, kom man
upp till den slättbygd, inom hvilken den urgamle handelsplatsen
Falköping och biskopsstaden Skara ligga. Om fästet invid Skara har jag
1
726. Örestens fäste.
redan talat. Mellan Skara och Varnhems kloster vid foten af Billingen
låg Axevalls fäste, hvars uppgift var att försvara den gamla
hufvudbygden inom Vestergötland. Det är anlagdt på en udde i en sjö, som
efter slottet erhållit namnet Husesjön. Udden var afskuren af dubbla
grafvar. Fästet var fyrkantigt, med en längd af omkr. 120, en bredd
af 100 fot. På några alnars afstånd från stranden var slottet omgifvet
af en pålrad i sjön. I början af 1700-talet vexlade murarnes höjd
mellan 16 och 31 alnar. 2
Axevalls slott, som var af stor betydenhet, omtalas förste gången
år 1277, då en dansk här hade trängt in i hjertat af Vestergötland
för att bistå k. Valdemar, år 1278 blef k. Magnus ladulås der tagen
Fig. 726. Efter teckning af friherre N. G. Djurklou (i Antiqvarisk-topografiska
arkivet).
1 Djurklous nyss anförda berättelse. Enligt denna finnes äfven på Kinna egor
i socknen af samma namn en befästning, hvars runda inre yta icke har mera
än vid pass 40 fots tvärmått. Hon tillhör möjligen den hedna tiden.
2 Enligt en akademisk afhandling om Axevall af P. Rhyzelius, utgifven under
præsidium af professor J. Hermansson år 1727.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
