Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
798 EDSHOLM. DALABORG.
sten ersatt bristen, tillika erbjudande förträffliga projektiler mot en
uppför branten klättrande fiende. Fästet har uppenbarligen varit af
betydenhet, men det oaktadt har Styffe ej funnit det omtaladt i
medeltidens urkunder.
»Vid Grumsfjordens inlopp, som ännu kallas Slottsbrosundet (förr
Edsundet), inom vestra Vermland, är ett slott funderadt på en hög
holme, hvilken sjön går sånär omkring, men då sjöhögt är, går vattnet
allt omkring honom» — säger Gyllenius. »Detta slottet har i fordom
tid varit mycket stort, som väl synes af dess qvarlefvor, men nu är
det allt förfallet. Omkring slottet på södra sidan äro store vallar
uppkastade. Från slottet till Edslandet är ett litet sund, men mycket
djupt, hvilket aldrig fryser med is, från
norra sidan till Slottsholmen går en lång
bro»1 Före år 1832 lär den lägste delen
af muren hafva varit synlig, men förödelse
öfvergick det nämnda året ruinen med
anledning af en väganläggning. Djurklou, som
år 1867 besökte stället, kunde se, att slottet
bestått af ett fast torn med någre smärre
tillbyggnader. Ruinen täcktes af en stor
stenblandad kulle, bevuxen af höga tallar.
I en grop syntes ett hvalf. 2 Edsholms slott
omtalas i slutet af 1300-talet och förstördes
af Vermländingarne år 1434.
Det återstår ännu ett Venerfäste att
omtala, Dalaborg, inom Sundals härad på Dal.
Det anlades år 1304 under striden mellan
k. Birger och hans bröder. Det förstördes
år 1434. På en bergudde å hemmanet
Slottsbackens egor, något i nordost från Dalbergs-
739. Saxholmen. åns mynning, låg fästet. Klippans öfre yta
ligger 12—15 alnar öfver Venerns yta,
och klippan är på tre sidor omgifven af sjön. Fästets stenar hafva
under det senaste århundradet borttagits för att användas för andre
byggnader i grannskapet, men ännu kan man skönja grundmurarne
till en byggnad, som haft 72 alnar i längd, 54 i bredd. Åt landsidan
finnes en graf, 10 alnar bred, ungefär 8 alnar djup, antagligen en
naturlig remna, hvilken genom mensklig åtgärd blifvit förstorad. Inom
Fig. 739. Efter generalstabens karta.
1 Hausen, Diarium Gyllenianum, s. 109. Gyllenius besökte slottet, hvilket af
honom kallas Gruffö slott eller Eds slott, åren 1639 och 1646.
2 Djurklou., Bidrag till vestra Vermlands antigvariska topografi (handskrift i
Antiqvarisk-topografiska arkivet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
