Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEFÄSTE GÅRDAR. 8Oo7
blifvit funnet, Toftaholm vid östra stranden af Vidöstern, hvarest
lemningar finnas af ett mindre stenhus på sjöstranden, som är afskuren
af en vattengraf, Jätsholm, en holme i Åsnen invid Jätsberg, å hvilken
ruiner finnas, Bergqvara, hvars höga stenhus, nu en ruin, 37 alnar
lång, 25 alnar bred, 40 alnar hög, uppfördes mot medeltidens slut
af hr Arvid Trolle, 1 Sundholms slott, antagligen i Sandsjö socken,
Ekesjö i Vestra härad (ej att förvexla med staden af samma namn)
med ett fast och högt stenhus på en holme, 2 Hultaboda ö med ett
fast stenhus i sundet mellan tvänne sjöar, som genomflytas af Ämm-ån,
antagligen bebodt under 1300-talet af den myndige hr Erengisle
Suneson, jarl af Orkenöarna.
I en urkund af år 1318 nämner k. Birger slottet på Visingsö.
I den isländska skriften Rymbegla omtalas detta slott såsom det
säkraste i Sverige, hvarest konungarne vistades och förvarade sina
dyrbarheter. Lemningarna af tvänne slott på Visingsö hafva blifvit
bortspolade af Vettern. Den slottsruin, som nu ses der, vanställd genom
det nyinrättade fasaneriet, tillhör den moderna tiden.
Inom Kalmar fögati märka vi Ålhult i Vi socken (Sevede härad),
der egaren hr Harald Karlsson (Gren) fick af k. Albrekt år 1366
tillstånd att uppföra ett fäste (barfrid), Vinäs (norr om Gamleby), der
Bo Jonsson och hans ättlingar bodde, med ett stenhus, som delvis
ingår i det nuvarande boningshuset, och slutligen Fogelvik i Tjust
vid Östersjön, efter hvilket Karl Knutsson kallade sig innan han blef
konung, med ett torn, som omtalas år 1419; lemningar efter en fast
byggnad, omgifven af löpgrafvar, finnas en fjerdingsväg i vester från
den nuvarande gården.
Inom Östergötland förekommer Grensholmen med ett stenhus
på en klippa vid stranden af Roxen; ännu finnas lemningar deraf å
den s. k. Slottsudden, en fyrkant af 40 alnars längd och 26 alnars
bredd. Det är möjligt, att Hof vid Tåkern och Bjerkekolm vid Stångån
varit befästa. En höfvidsman på Hof omtalas år 1420.
Inom Södermanland ligger Sundboholm i den s. k. Sibbofjärden
(nu en insjö), hvilket, enligt Styffe, synes hafva varit en väl
befästad sätesgård, Sundaby vid Hjälmarsund, hvilket år 1364 belägrades
och äfven intogs af k. Albrekt, samt Gripsholm, anlagdt af Bo
Jonsson omkring år 1380 3 och uppkalladt efter griphufvudet i hans
vapensköld. Det inköptes af dr. Margareta för kronans räkning, men
1 Det finnes emellertid en märklig förklaring af år 1507, att hr Erik Trolle hade
annammat Bergqvara hus af rikets råd och riksföreståndare, i rätt slottslofven,
att hålla det till riksföreståndarens och rikets hand. Han synes hafva fått
en del gårdar lagde under slottet (Styffe, Bidrag, del 5, s. 62), och detta är
möjligen förklaringen till öfvergången från enskildt fäste till rikets.
Brunius, Konstanteckningar under en resa 1849, s. 604.
3 ÄÅr 1381 omtalas Gripsholm, år 1379 inköptes de egendomar, af hvilke godset
bildades. Jfr Styffe, Skandinavien under unionstiden, s. 233.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>