Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
818 TORFVALLAR. HOMEJA. BARFRID. VIKSKARD. BESÄTTNINGAR.
Städerne fingo ibland nöja sig med torfvallar. Så befästes, efter
konungens råd, Lödöse år 1526 med gropar (= grafvar) och torfvallar.
Men äfven fästen hade ibland torfvallar. Det klagas år 1530, att
torfvallen faller fast igen vid Elfsborgs slott och den homejan är nedfallen
öfver porten. Homejan var en utskjutande öfverbyggnad med glugg
eller fönster.
I Tyskland kallades ofta kärntornet berchvrede eller bercvrit. Ordet
lånades i Svenskan under formerna barfridh eller barfridher och
betecknade än ett fäste i allmänhet, antagligen tornformigt ’barfrid eller
fäste’ (1387), än ett torn, vanligen, synes det, i sammanhang med
fästningsmuren. 1
Vikskard eller vigskard kallades öppningar i murarne, antagligen
för skjutande. Möjligen kan vikskard äfven beteckna insänkningarna
mellan tinnarne å en krenelerad mur.
Besättningarna voro vanligen icke synnerligen stora. När visse af
hansans städer öfvertogo Stockholms slott, var besättningen ej större
än 80 väpnare och 60 skyttar. Deremot uppgick den danska
besättningen å Stockholms slott i början af 1500-talet till 2900 man. På
Borgholms slott funnos år 1508 ej mera än 72 man, men år 1510, då
slottet intogs, funnos der 133 knektar och någre danske adelsmän.
Danskarne hade under åren 1506—1510 på Kalmar slott endast 100—
120 man. När biskop Hemming Gadd hade fått slottet i sin
besittning, hade han der i regel högst 300 man. Då hr Svantes egne
svenner farit bort, voro vid pass 200 man qvar, hvilket ansågs väl
litet. 2
Befälet fördes närmast af en fogde. En sådan torde hafva funnits
äfven när slottsherren sjelf vistades på fästet. Det behöfdes alltid
någon, som af slottsherren mottog hans befallningar och meddelade
dem åt besättningen i husets olika delar.
Med afseende på högsta befälet egde naturligtvis stor olikhet rum,
ifall det var en enskilds hus, som var bygdt på ett sådant sätt, att
det kunde vara ett försvarsverk, och ifall det var ett verkligt fäste,
uppfördt i främsta rummet för militära ändamål. I det senare fallet
var fästet öfverlåtet åt någon innehafvare af det under fästet liggande
länet, eller innehades det af någon, som å regeringens vägnar förestod
detsamma, ansvarade för underhåll, uppbörd af länet o. s. v. I ena
och i andra fallet kräfdes ett slags högtidligt aftal, så att kronan ej
1 Upa then graff ther stodh en gardh
ok atta bardfriid med wiikskard. (Rimkönikan.)
Täs flere barfridhi tän mur hauer iwi allom portom, hornom ok wikom, täs
fastare är täth hus (Konunga- och höfdingastyrelsen). Slutligen betecknade barfrid
ett torn, för tillfället uppbygdt att användas under belägringar. Under belägringen
af Ringstadaholm lät Engelbrekt bygga en flotte och på denne eth bergfrid’, fem
våningar högt.
2 Jfr Styffe. Bidrag, del 5, s. XXIII, XXIV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
