Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 3. Eldvapen och deras föregångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
846 HUFVUDSLAGEN AF KANONER.
ningen är trumpetlikt vidgad. Det andra, 1,21 m långt, har en
förstärkningsring vid mynningen, en prydnad vid gränsen mellan rör och
kammare, en hake -— om denne skall jag i det följande lemna
upplysning — samt en stjert — om uttrycket jfr citatet s. 843 —, hvilken
tydligen varit instucken i ett träskaft. Fänghålet sitter icke ofvanpå,
utan vid den ena sidan. Dessa två vapen stå på gränsen mellan
kanoner och handgevär (fig. 758 och 759).
Kammaren, i hvilken krutladdningen inlades, stod antingen i direkt
sammanhang med röret, eller ock fanns i den bakre delen af röret en
öppning, i hvilken en lös kammare, innehållande krutet, insattes. En
sådan kammare, funnen bland lemningarna af Åhus slott, är här
afbildad fig. 760.
Kanonerne voro, såsom vi redan sett, antingen gjutne eller smidde.
År 1507 talas ’om bösseformar till att gjuta bössor utöfver’. Bössor,
d. v. s. kanoner, tillverkades således i Sverige, men antagligen bedrefs
icke denna tillverkning i stor skala. Det synes till och med hafva
varit svårt att få kulor i tillräckligt antal. Såsom redan är nämndt,
talas om stenar och jernklot, en gång äfven om blyklot (i rimkrönikan).
Annars är blylod det vanliga uttrycket, hvilket dock är något
pleonatiskt, då lod i och för sig betyder bly. I 1525 års inventarium för
Kalmar slott omtalas 250 jernklot, stora och små, samt 450 lod till
halfslangor, falkoneter, skärpentiner och hakar. Hakarne voro
handgevär. Halfslangor, falkoneter och skärpentiner stå tydligen på gränsen
mellan kanoner och handgevär. Kulorna stöptes i formar, hvadan man
talade om att ’utskampulera’ lod (år 1525). Hans bysseskytte fick år
1533 en gård på Näfveberg med all åker och äng, alla redskap och
hyttan, med skyldighet för honom att göra konungen tjenst till att
Fig. 757. Efter teckning hos Olaus Magni, bok 9, kap. 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
