Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 3. Eldvapen och deras föregångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
852 KÄRREBYSSOR. BYSSEBORG.
om vagnborgar, i Sverige om skytteborgar. Det heter i rimkrönikan
om den äldre Sten Sture:
då hr Sten sin byssaborg af Åbo förde,
der måste man höra mycket gny,
der voro inne skärpentiner hundra try [103 eller 30071].
Hemming Gadd skrifver från Hosmo — kyrkan, som tjenade som
försvarsverk — i slutet af år 1506 om sin ’bysseborg’, elfva stycken
på hjul och kärror. Här synes borgen hafva bestått dels af kärrorna,
på hvilka kanonerne hade blifvit förde, dels af de antagligen mellan
kärrorna uppställde kanonerne, hvilkes lavetter voro försedde med hjul.
I den från Olaus Magni lånade teckningen ses ur vagnen framsticka
en del kanoner, antagligen skärpentiner. Det är möjligt, att en sådan
vagn åtföljdes af andre, som innehöllo de hjulförsedde lavetterne. För
öfrigt, det var visserligen ytterst beqvämt att hafva med sig
färdiggjorde lavetter på hjul, hvarigenom artilleriet genast vid ankomsten
blef flyttbart och dervid i högsta måtta brukbart, men det kan ock
hända, att man nöjde sig med att transportera sjelfve kanonerne, för
hvilke man kunde eller åtminstone hoppades kunna å det ställe, der
de skulle användas, finna det nödiga underlaget af stockar. Kunde
flere kanoner föras på en vagn, kunde hvar och en icke hafva någon
synnerlig tyngd och då kunde man vid användandet utan synnerlig
svårighet flytta hvar kanon till den plats, hvarifrån hans kulor skulle
verka. Vi få härvid icke förgäta, att den tidens fältartilleri icke
hade samma uppgift som nutidens. Kärrebyssorna skulle användas till
anfall på befäste orter eller på sin höjd till att försvara en position,
som den framtågande hären hade antagit, ifall fienden ryckte fram.
Om sjöartilleriet får jag tillfälle att tala i nästa kapitel.
HANDGEVÄÅR. Eldvapnen upptogos småningom vid sidan af de
tidigare fjärrträffande vapnen, spjut och pilar, men detta skedde först
efter införandet af befästnings- och fältartilleri. När dessa
eldhandvapen först kommo i bruk, kan nu icke uppgifvas. Vi få nöja oss med
att se till när de först omtalas och afbildas samt vid de äldsta till oss
bevarade exemplaren.
Den förste bild af hvad vi nu äro vane vid att kalla gevär
förekommer i en tysk handskrift från 1300-talets senaste årtionde. Bilden
är här återgifven fig. 766. När vi se detta otympliga vapen i venstra
handen på den mycket otymplige gestalten, måste vi lifligt uppfatta
skilnaden mellan geväret i början af dess användande och geväret i
nuvarande stund. Geväret är en lång, grof cylinder med ett kortare
cylindriskt handtag. Om dess storlek få vi icke döma från en jämförelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
