Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 3. Eldvapen och deras föregångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBÄTTRINGAR AF HANDGEVÄREN. 859
En bössa med kolf förekommer bland de mot 1400-talets slut
utförda målningarna i Tegelsmora kyrka, Uppland. Pipan är här på flere
ställen förstärkt med jernband (jfr fig. 775).
Sedan handgevären en gång hade kommit i bruk, undergingo de
en rad af förändringar till det bättre.
Den första var förlängningen af pipan, hvarigenom riktsäkerheten
ökades. Den andra var fänghålets flyttning från pipans öfversida,
hvarigenom skytten befriades från den rätt framför hans ögon uppstigande
röken, hvilken måste vid siktandet vara mycket hinderlig. Den tredje
var anbringandet af ett lås, hvarigenom man ej längre behöfde använda
den fria luntan, som fästes vid en käpp. Den fjerde var anbringandet
på pipan af hjelpmedel för siktandet. Dertill kommer införandet af det
korniga krutet i stället för det mjölformiga. När denna förändring med
krutet genomfördes, kan jag dessvärre icke uppgifva.
FELEAas
W v N d.
=—Đ=
g
775. Handbössa med kolf,
1100-talets slutskede. 776. Handbössa med lås, år 11468.
Låsmekanismen var naturligtvis i sin början ytterst primitiv. Sådan
synes han vara å det gevär, som afskjutes af en centaur fig. 776. Det
var ej heller lätt att anbringa ett lås vid det smala skaftet, vare sig
detta bestod af trä eller jern. På 1470-talet var låsmekanismen
betydligt utvecklad. Jag kan dock icke anföra något svenskt exempel.
Vid utvidgningen af Ystads hamn hittades ett gevär med trästock,
hvilket torde kunna hänföras till 1400-talet 1 (fig. 777). Något lås
Fig. 775. Efter Mandelgrens afbildning i hans Vonuments scandinaves du
moyen åâge. Som hans teckningar äro temligen slarfvigt utförda, kan jag icke
ansvara för full riktighet i detaljerna. Målningarna i Tegelsmora kyrka hafva, sedan
de aftecknades af Mandelgren, blifvit öfverrappade.
Fig. 776. Efter teckning i en handskrift af Froissarts krönikor af år 1468,
som förvaras i biblioteket i Breslau, återgifven af Essenwein (B. IVa). Blom har
återgifvit samma figur, men i hans teckning är låsmekanismen icke fullt tydlig.
1 Efter X. G. Bruzelius’ teckning af originalet (nu förvaradt i Ystads museum).
Om fyndet i Ystads hamn jfr Bruselius’ uppsats
Hildebrand, Sveriges Medeltid 2. 53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
