Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 3. Eldvapen och deras föregångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAKAR. TELHAKAR. LODBÖSSOR. 861
och korn framträda fullt utpräglade i en handskrift från åren 1470—
1480, som förvaras i hof- och statsbiblioteket i München. 1
I k. Lifrustkammaren förvaras ett litet i brons gjutet handgevär af
ganska egendomligt utseende. Det består af en mångkantig pipa med
kammardelen utvändigt gröfre. Under kammardelen förekommer en
hake, hvilken förefaller skäligen öfverflödig å ett gevär af så små mått:
hela längden är ej mera än 19,5 cm. En inskrift löper långs pipan.
Ett manshufvud förekommer å den öfre sidan, hvilket förefaller
hinderligt för att taga ett noggrannt sigte (jfr fig. 778).
Att handgevär brukades i Sverige under 1400-talet framgår af de
exempel, som ofvan blifvit omtalade, men medgifvas måste, att de icke
äro synnerligen många. Detta torde icke bero på en tillfällighet. Det
torde nämligen kunna påstås med största trygghet, att man i Sverige
under 1400-talet höll på den gamla beväpningen. 1 1400-talets skrifter
omtalas handgevären ytterst sällan. Dock träffades k. Kristiern I i
slaget på Brunkeberg af ett hakebysselod.2 År 1497 omtalas
jernformar till gjutande af sådana lod.
Under 1500-talet omtalas oftare skjutgevär; de kommo tydligen
alltmera i bruk.
Handgevären gingo in under den allmänna termen ’byssa’. De
betecknades än som handbössor (handbysselod, 1501), än som hakebössor
eller hakar (haki, hakabyssa). Jag har redan nämnt, att hakebössan
uppenbarligen fått sitt namn från den från pipans undre sida nedgående
haken, hvilken fästes vid något fast föremål, dels för att lätta gevärets
tyngd, dels för att minska styrkan af återstudsningen. Det är icke
tänkbart, att man annat än i nödfall laddade handgevären med sten.
Det förefaller derföre som en pleonasm, när man finner uttrycket
lodbössor (lodhbyssa), men denna benämning har tydligen betecknat ett
visst slag af handgevär. I förteckningar öfver vapenförråd finna vi
nämligen: ’ett dussin hakebyssor, två dussin lodbyssor’ (1511), 20
hakebyssor, 5 lodbyssor’ (1513). Mellan hakebössa och lodbössa måste
således någon skilnad hafva funnits. I ett inventarium af år 1444 för
Arnö gård (Uppsala erkebiskopars egendom) talas om fyra
kammarebössor och sex lodbössor; kammarebössarna torde hafva varit
kanoner.
Mot medeltidens slut förekommer benämningen telhakar. 3
Betydelsen af detta ord har förklarats omöjlig att finna. Professor Söderwall
visar i närmast kommande häfte af Ordbok öfver Svenska medeltidsspråket,
1 Codex Germanicus 599. Teckningen är återgifven af Essenwein, B. VI.
2 Rimkrönikan III, 4810.
the börgia fast om sidher bläsa
ett hakabysse lod i kong Cristierns näsa.
3 2 dussin teelhakar, 3 dussin andra hakar (1524), 2 dussin thællehakar, 17
hakebössor (1526).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
