Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 4. Flottan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
876 BILDANDET AF EN SVENSK FLOTTA.
håller han, huruledes riket hade fått en dråplig skada genom brist på
skepp och skytt; han hade derföre köpt nya skepp för 7,000—8,000—
5,000, i allt vid 100,000 gyllen, och dessa skepp hade gjort stor nytta.
Det var särskildt dessa skeppsköp, som föranledde den dryga
skuldsättningen till Lybeck, hvilken blef af så stor betydelse för k. Gustafs
första regeringstid.
När rörelser till sjös skulle företagas, gällde det att samla de olika
stormännens och städernes skepp för att medels gemensamma rörelser
åstadkomma större verkningar. Jag har redan omtalat, huru hr Trotte
Månsson skickades ut år 1508 med riksföreståndarens skepp, och huru
riksföreståndaren eller slottshöfdingarne uppmanade andre att hålla sig
redo med sina skepp. År 1532 befallde konungen grefve Johan af
Hoja att låta sitt skepp ’komma i flotta’ med konungens. Som skeppen
tillhörde flere personer, hvilke måhända icke voro alldeles frie från
inbördes afundsjuka, sattes ibland flere höfvitsmän för en utskickad
flotta. År 1534 talas om Arvid Trolle, och flere gode män, som
befallningen hafva och äro höfvitsmän på konungens skepp. Bättre var
det helt visst att lägga befälet i en mans händer, naturligtvis under
förutsättning att denne ene var uppgiften fullt vuxen. År 1525 talas
om en ’’ypperste höfvitsman för flottan’.
Vitaliebröderne kunde utöfva mycket ondt, derföre att de hade så
många skepp, hvilka de kunde fördela till samtidiga anfall å flere
punkter. År 1398 uppträdde de med 42 skepp, men besättningen
uppgick icke till mera än 1,200 man. År 1507 hade k. Hans 18 skepp
ute, stora och små, år 1509 hade Lybeckarne 19 skepp ute med ej
mindre än 3,000 man. År 1517 hado hr Sten, enligt uppgift af hr
Severin Norrby, 25 skepp ute.
Oftare uppträdde skeppen i mindre flockar, då sjökriget, liksom
landkriget, under hela medeltiden var i synnerligen hög g grad anlagdt
på plundring och sköfling. År 1507 lågo Danskarne i Skaren med tre
skepp, nämligen två märsskepp och ett roddskepp (måhända en galeida)
och en liten roddarejakt. Samma år uppträdde på ett ställe fyra
flögskepp, tillhöriga k. Hans, på ett annat ställe 9 märsskepp. År 1509
uppträdde fienden med tre eller fyra jakter. År 1534 förekommo 9
svenska örlogsskepp, stora och små, i Kalmar sund. Med ett sådant
krigssätt kan det synas hafva varit onödigt att utfärda kaparebref för
enskilde, hvilket dock skedde under början af den unge hr Stens
styrelsetid.
Liksom man för byggandet af de större krigsskeppen var beroende
af utlandets hjelpmedel, så var man det äfven i viss mon med afseende
på befälhafvare och besättning. K. Gustaf befallte år 1532, att man
skulle i Danzig skaffa för den store kraveln en god skeppare, hvilken
skulle uppbära en årslön af 100 mark örtugar, hvilken möjligen kunde
ökas med 10—20 mark, och dertill 6—8 alnar kläde, vidare en höfvits-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
