Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 5. Krigföringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER SENARE DELEN AF 1400-TALET. 931
Svenskarnes sida blefvo endast tio döde eller sårade. Dermed var
kriget i denne del af landet slut. Hr Xils Sture började belägra
.Kalmar, men upphäfde snart belägringen. I midten af april voro båda
Sturarne i Stockholm hos k. Karl. Denne afled den 15 maj. På
dödsbädden hade han anförtrott Stockholms, Örebro och Åbo slott åt sin
systerson, den unge hr Sten Sture, till hvilken man tydligen satte de
största förhoppningar. Hr Erik Karlsson befann sig då med en flotta
i Stockholms skärgård. Af rikets slott innehades Stäkeholm, Kalmar,
Borgholm och Elfsborg af k. Kristierns anhängare. Af dessa slott voro
Stäkeborg och Kalmar belägrade af Svenskarne, för hvilke, utanför det
senare fästet, Kläckeberga kyrka utgjorde en fast stödjepunkt.
Hr Erik Karlsson uppträdde under sommaren i vestra Uppland,
der han af gammalt hade försänkningar, men blef två gånger slagen
och flydde till Kalmar. I midten af augusti var hr Sten nere vid
Öresten, men inga krigshändelser omtalas från detta håll. I mars
månad 1471 var hr Sten åter i denna trakt. Den 9 april afslöts ett
stilleståndsfördrag med Danskarne.
Den 9 juni seglade k. Kristiern från Köpenhamn. Han stannade
vid Kalmar och belägrade den lille svenske truppen af 60 svenner på
Kläckeberga, hvilken till sist måste gifva sig. Den 18 juli kom den
danska flottan till Vångsön utanför Stockholm — den nuvarande
Skeppsholmen. Hans flotta bestod af 70 skepp, hans här uppgifves hafva
bestått af 5,000 man, hvilket, om alla skeppen voro af samma storlek,
skulle gifva något mera än 700 man på hvart skepp utöfver sjömännen.
Den 7 augusti afslöts ett stillestånd på en månad, under hvilken
konungen hade rätt att låta baka och brygga i staden och der köpa
färska lifsmedel. Under tiden sände han ut Tnindre trupper åt vestra
Uppland. Svenskarne klagade häröfver och löfte gafs, att de skulle
vara tillbaka till den 1 september. De kommo då ock, men slogo
läger på Brunkeberget. Då konungens onda mening var klar, vidtog
hr Sten försvarsåtgärder, till hvilka nu bättre utsigter funnos än vid
konungens ankomst, ty under hösten, då skörden åtminstone till en
god del var afslutad, kunde bönderne lättare lemna hus och hem. Hr
Sten var den 21 augusti i Arbogatrakten, den 4 september i Vadstena,
hvarest Öst- och Vestgötar och Småländingar förklarade sig villige att
följa hr Sten till Stockholm och afvärja Tikets förderf. Från
Södermanland, Närike och Dalarne hade enahanda förklaringar tidigare gifvits.
Vestgötarne satte sig ock i rörelse och intogo, under befäl af Otto
Torbjörnsson, Elfsborgs vigtiga fäste.
Det svenska riksrådet fordrade, att de ’skärmar’, som Danskarne
hade uppfört på Brunkeberg, skulle borttagas. Danska riksrådet, som
hade beledsagat konungen, lofvade fyra dagar å rad, att de skulle
näste morgon vara borta, men de mot slottet riktade skärmarne stodo
det oaktadt qvar. Konungen hade gjort en utfärd till Uppsala, der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
