Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 1. Kristendomens införande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORTNAMNENS VITTNESBÖRD. 7
i nutidens språk torde icke någon osäkerhet föreligga, äfven om
möjlighet föreligger, att ett nu användt -vi är ett gammalt -vid (= skog),
hvars slutkonsonant blifvit bortnött. 1 Vi finna i Rosenbergs
Geografiskt-Statistiskt handlexikon öfver Sverige uppgifter om Frövi eller
Frösvi för Uppland tre gånger (ofvan intet fall) och Närike tre gånger
(ofvan två).
Dessa ortnamn på -harg, -lunda och -vi häntyda direkt på
gudstjensten. 2 Men då måste vi också i detta sammanhang fästa afseende
vid de fall, då de ifrågavarande tre orden förekomma ensamma, utan
något förutsatt gudanamn.
Ordet harg kan ej hafva haft någon annan betydelse än af ett
ställe för gudstjenst. I Rosenbergs nyss anförda lexikon finna vi Harg,
by i Lofta sn, Kalmar län, by i Sato sn, gård i Odensala (Odinshargs)
sn, socken vid Ålands haf, herregård i Skånela sn, — allt inom
Uppland, gård nära Nyköping, herregård i Kisa sn, by i Vikingstads sn,
båda gångerne i Östergötland, dessutom Vestra Hargs socken i
Östergötland och Östra Hanrgs socken i samma landskap — alltså ett Harg
i Kalmar län, fyra i Uppland, ett i Södermanland, fyra i
Östergötland, intet i vestra Sverige.
Lund eller Lunda kan naturligtvis hafva olika betydelser. Lund
ingår ju i språket som benämning för en större grupp af träd, men
då ordet förekommer i ortnamn samman med gudanamn och då det af
andra omständigheter — jfr det följande — framgår, att lundar voro
gudstjenstplatser, synes det troligt, att vi åtminstone i många
ortnamn af denne grupp böra åt namnet tillerkänna den senare betydelsen.
Det är möjligt, att singularformen Lund i de flesta fall betecknar
gårdens eller byns läge vid en lund — jag vill dock här särskildt
undantaga det nuvarande stadsnamnet Lund, ty det synes mig troligt
att å denna Skånes hufvudort i den hedna forntiden funnits ott
gudstjenstställe. Deremot synes det mig ganska sannolikt, att pluralformen
Lunda i regeln betecknar en gudstjenstplats. Formen Lund
förekommer, efter Rosenbergs lexikon, i följande landskap:
Vesterbotten 4 gånger Dalarne 1 gång
Jämtland 4 » Södermanland 9 »
Helsingland 3 » Närike 5
Gestrikland 2 » Vermland 4 »
Uppland 10 » Dal 7
Vestmanland 2 » Vestergötland 7 »
1 Denna bortnötning har egt rum i namnet på den nuvarande brunnsorten
Medevi, hvilken i en urkund af år 1383 kallas Midhiavidh, hvilket namn
»häntyder på dess läge i midten af skogen mellan Motala och Hammar» (Styffe,
Shandinavien under unionstiden, 2:a uppl., s. 199).
2 Om sammanhanget af -lunda Cegentligen genitivus pluralis af ordet lund) och
lund med gudstjensten, jfr det följande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
