- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Tredje delen /
28

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 1. Kristendomens införande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28 ANSGARS MISSION.

fortsattes färden utefter Nordsjöns sydkust. Antagligen blef Hedeby
(det nuvarande Slesvig) deras hufvudort. De bildade en skola, för att
utbilda missionärer, men k. Harald blef förjagad, Autbert sjuknade
och fördes af Ansgar tillbaka till Corvey, hvarest han afled i början
af år 829. 1

Hösten 829 förekom en riksförsamling i Worms. Antagligen var
det vid denna som sändebud uppträdde från Sverige; de sade, att i
deras land funnes månge, som hyste begär efter kristendomen, och
äfven konungen vore benägen för detta, hvadan de begärde att få
prester med sig till hemlandet. Hvilken karaktär detta s. k.
sändebudskap hade, det kunna vi nu icke afgöra, ty de svenska
förhållandena den tiden äro dess värre allt för litet kända. Men framställningen
föranledde emellertid ett ganska vigtigt resultat. Ansgar tillkallades
och var med glädje villig att åtaga sig detta nya uppdrag. Till
följeslage fick han sin vän Witmar från Corbie. I början af år 830
anträdde de färden. 2 Denna var ganska besvärlig. På sjön öfverföllos
de och kommo med svårighet i land — landet var antagligen svenskt
eller skånskt — d. v. s. den tiden danskt —, de vandrade sedermera
vidare och foro öfver flere vatten. Det torde hafva varit för dem
ganska svårt att göra sig så förstådde, att de kunde få mat och båtar,
för att fara öfver sjöarne. De kommo omsider till Björkön i Mälaren.

De utländske författare, som omtala dessa tilldragelser, nämna en
ort Birka, till hvilken kristendomens förkunnare anlände. I forna
tider, då man utgick endast från historiska eller qvasi-historiska
uppgifter, hafva många litterära fejder utkämpats angående läget af detta
Birka. Man har förlagt det än här än der inom Mälarens område.
Man har ock fordom förlagt det till Björkön i Mälaren, hvilken ö,
ehuru ganska liten, i förre tider måste haft en ganska stor betydelse,
alldenstund efter denna ö den betydande Björkfjärden erhållit namn.
Birka och Björkö — namnen synas beslägtade och äro det helt visst,
då i norra Tyskland, hvarifrån vi fått namnet Birca, Birke betyder
björk. Egendomligt är att såväl i Sverige som i Norge flere
handelsplatser erhållit namnet Björkö. De äldsta stadslagarna kallas
Björkörätter, Bjarköyarätter. Björkträdet kan i och för sig sjelft icke hafva
gifvit anledning till detta namn, utan vi måste tänka på någon
särskild användning af björkträdet. Hvilken skulle emellertid denna
vara? Jag kan icke tänka mig annat än följande. En handelsplats
kunde naturligtvis icke regelbundet anläggas på en ö, som var
bevuxen med björkar, ty dessa hade alls intet direkt med handeln att
göra. Men en handelsplats borde vara skyddad genom någon hägnad
— under medeltiden skulle handelsplatserne vara hägnade — och det
kan ju hända, att björken särskildt användes för stolpar, kanske äfven

1 Årtalet är ej fullt säkert.
2 Med afseende på tiden jfr Dehios förut nämda arbete, del 1, s. 51, anm. 4.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 5 11:42:23 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/3/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free