Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 2. Kyrkans ordnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 SVENSKE LAGARNE OM KYRKORS BYGGANDE.
uppfördes kyrkor på grund af enskildes initiativ. Detta styrker mitt
antagande, att de onödigt många kyrkorna i Skåne och Vestergötland
för sin tillkomst hafva att tacka det enskilda initiativet.
Den till Gutalagen fogade Gutasagan innehåller några uppgifter,
som äro att taga till vara. Här berättas, att k. Olof den helige, under
färd till Holmgård, kom till Akergarns hamn. Der mötte honom
Ormika från Hejnum, och de vexlade gåfvor, Örmika antog kristendomen
och gjorde sig ett bönehus på det rum, der nu [då Gutasagan skrefs]
Akergarns kyrka 1 står. Botvid af Akebäck gjorde den första kyrkan
på det ställe, som nu kallas Kolstad, derföre att denna kyrka brändes.
Botvid byggde derefter alla helgons kyrka i Vi (Visby). Man ville
bränna äfven denna, men hon fick dock stå qvar. Hans svärfar byggde
en kyrka å sin gård, der nu Stenkyrka står,2 den första kyrkan inne
i landet inom den norre tredingen. Sedan folket allmänt antagit
kristendomen, byggdes en andra kyrka inne i landet, vid Atlingbo, den
första i mellantredingen. Den tredje inne i landet gjordes i Fardhem,
i södre tredingen. Från dessa tre utgingo alla kyrkor på Gotland, ty
männen gjorde sig kyrkor ’at mairu maki’. Männen kan betyda såväl
enskilde personer, som samtlige inbyggare inom ett område. Jag åter-
kommer till denna uppgift om tre — hvad vi skulle med norsk
terminologi kunna kalla — fylkeskyrkor, såsom mödrar till alla de öfriga
kyrkorna.
Den Vestmannalag, som af Schlyter betecknats med I, har i
kristnebalken (kap. 1) följande karakteristiska beskrifning: »Bönder förde stock
och sten och grundval grofvo och kyrka gjorde. Nu när kyrkan var
gjord och till vigning färdig, sände de tolf nämnde män till biskopen
att bedja om prest». Vigningen omtalas icke, men denne akt var
nödvändig. Här omtalas icke någon begäran hos biskopen att få tillstånd att
bygga kyrka, och synes derför denne text vittna om en ganska hög ålder.
Den andre Vestmannalagen, Södermanna- och Helsingelagarne stå
på samma ståndpunkt som Upplandslagen.
I Upplandslagen nämnas såsom motsatser hundareskyrka (någon
gång häradskyrka) och tolfta kyrka, hvilket namn i ett par yngre
handskrifter kallas kappalskyrka (kapell). Uttrycken förekomma endast
tvänne gånger, i kyrkobalken kap. 2 och konungabalken kap. 10, och
båda dessa lagställen innehålla en och samma uppgift, nämligen att
hundarekyrkans kyrkobol skulle vara ett markland jord, under det
tolftakyrkans icke var mera än ett halft markland. Vi få således icke någon
vidare upplysning än att hundareskyrkan var mycket förnämligare än
tolftakyrkan.
1 Denna kan dock icke förtjena förnämligare namn än kapell.
2 Den första kyrkan torde varit byggd af trä. När en ny kyrka uppfördes, fann
man detta så märkligt, att man kallade henne rätt och slätt stenkyrkan. För
detta namn försvann sedan gårds- eller bynamnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
