Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 2. Kyrkans ordnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 DOMKAPITLEN.
Mot slutet af 1400-talet förekommer ännu en tjensteman, som
kallas notarie, kansler eller skrifvare. Titlarne angifva hans göromål.
Bland annat skulle han anteckna dem, som kommo för scnt till
gudstjensten eller helt och hållet försummade denna.
Göromålen voro under medeltiden icke så formalistiskt ordnade,
som nutidens uppfattning kräfver. Derföre lemnades uppdrag af
enahanda art än åt den ene än åt den andre, men sådana uppdrag bevisa
intet med afseende på sjelfva embetet.
Enligt den kanoniske rätten fick ett kapitel ej räkna mindre än
tre ledamöter. När den påflige legaten Vilhelm af Sabina mot midten
af 1200-talet arbetade i Sverige för ordnande af domkapitlen, fordrade
han fem medlemmar. Vi hafva sett, att vid många domkyrkor var
antalet mycket större. Antalet berodde på de ekonomiske tillgångarne,
hvilke kunde ökas genom from välgörenhet.
För att blifva medlem af kapitlet måste man
1. vara prest, diakon eller subdiakon.
I Sverige tillhörde kapitelmedlemmarne i regeln den presterliga
ordningen, men — för att anföra ett exempel af få — Alexander IV
skrifver år 1256 ett bref till en Finvid, som kallas diaconus canonicus
i Linköping. När Nils Allesson år 1295 valdes till erkebiskop genom
scrutinium, voro af de tre för ändamålet utsedde den ene presbiter,
den andre diakon, den tredje subdiakon (DS nr 1136). I de tillägg
till redogörelsen för kanonikaten vid Uppsala domkyrka, som
förekommer i Registrum upsalense, säges en hr Johannes Krepelyn
riddare vid en år 1491 inträffad ledighet hafva blifvit vald till dekan.
Uppgiften, som förekommer i en kållskrift af stor trovärdighet,
förefaller ytterst egendomlig; dess värre saknas urkunder, som kunna
gifva närmare upplysningar om mannen. 1 Antagligen föreligger ett
misstag.
2. Han skall vara af äkta börd.
3. Han måste hafva en viss ålder, hvilken varierade mellan 20
och 24 år. Inom olika stift torde åldern hafva varit olika fastställd.
Om de bestämmelser, som i detta afseende voro gifna inom den svenska
kyrkan, saknas all upplysning.
4. Han måste vara fri från kroppsliga lyten. Detta gällde för
prester i allmänhet. Dispens kunde emellertid erhållas. Archipresbytern
i Åbo Paul Scheel erhöll dispens, fastän hans ena hand hade blifvit
stympad, »derföre att felet icke var så märkligt, att det kunde väcka
förargelse» Vi måste antaga, att det var den venstra handen,
som var stympad. Den högra var nödvändig för kyrkliga
förrättningar.
1 I ett register öfver de i Antiqvitetsarkivet förvarade afskrifter nämnes denne
Johannes Krepelyn miles med årtalet 1496; någon hänvisning till en urkund
förekommer dessvärre icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
