Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 2. Kyrkans ordnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 KYRKOVÄRDAR.
en påfve Calixtus. 1 Som denna gifver några nya upplysningar om
klockarens många bestyr, må hennes hufvudpunkter här meddelas.
Klockaren skall följa kyrkoherren till prestmötet, föra biskops och prosts
bref till näste klockare, ringa helgesmål till hvar. högtid och hvar
afton kläppa Vår fru Marias lof, tillsäga sockenherren aftonen
tillförene, om han får bud af en bonde, och bör han följa presten med
klockan i hvart sockenbud, han skall elda prestens badstuga en gång
i hvar vecka, tjena och raka honom och hålla qvastar, slagta
kyrkoherrens fä, om så behöfves (detta mot ersättning), lägga prestens korn
i ladan, tjena vid alla messor, som socknemännen låta sägas helgdagar
och söcknedagar, tjena presten vid alla socknemessor, och kan han ej
confiteor, göre han presten sju dagsverken om året, då presten mest
behöfver dem. Han och hans hustru skola bära bryggetygen och
öltunnan, om så behöfves (derföre fick han en ’dragarekanna’), hustrun
skall göra deg och baka bröd åt presten, om så behöfves, och bäre
derföre en bulle från gården. »Då klockaren hafver uppfyllt allt detta
året om, då skall han hafva af presten ett par skor och ett par
vadmalshosor och ej mera.» Det var för de tjenster, som gjordes presten
enskildt. Den egentliga lönen fick klockaren af församlingen.
Ehuru klockaren på landet sålunda hade i viss mon en tjenares
åligganden, hade han dock egen bostad, klockarestuga eller
klockaregård, och torde denne icke hafva varit oansenlig. År 1457
hölls lagting i klockaregården med allmogen i Mora socken, år 1472
hölls lagting i Husaby klockaregård (likaledes i Dalarne). År 1438
var rikets råd samladt i klockarestugan i Telje.
Klockaren intog en viss undantagsställning; liksom presten var
han genom k. Kristofers landslag befriad från deltagande i skallgång
efter djur. Men klockarne torde icke alltid hafva åtnjutit godt rykte.
Kap. 52 i Upplandslagens manhelgesbalk börjas på följande sätt: ’Fynd
ega stå näst tjufnad, ty tjufven hittar gerna, som klockaren hitte
kalken.’
Klockaren stod under prestens myndighet. Socknemännen
representerades deremot af tvänne personer, som i våre dagar kallas
kyrkovärdar, under medeltiden kyrkodrottnar (Vestergötland och
Småland), kyrkogömmare (Östergötland), kyrkovärjande eller
kyrkovärjar. 2 Enligt Vestgötalagen skulle de en gång om året före påsk
aflägga räkenskap för socknen och indrifva fordringar. Om de jämte
presten lånat ut kyrkans medel utan socknens råd, skulle de till
socknen inbetala lånebeloppet, med rätt att hos låntagaren söka ersättning
(kyrkobalken II, kap. 65). De skulle kontrollera socknemännens
dagsverken för kyrkogården, stapeln och klocktornet (III, 92). Söder-
1 Aftryckt i Reuterdahl, Statuta synodalia, s. 213 f.
2 Formen kyrkovärd börjar uppenbara sig mot slutet af medeltiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
