Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 STÖRRE LANDSKYRKOR.
Jag slutar här öfversigten af de små landskyrkorna. Vi hafva
sett kyrkor med apsis vara de äldsta, hvad typen beträffar, kyrkor
med utvändigt synligt kor utan apsis i regeln vara något senare. Om
de förre i Skåne tillhöra kanske 1000-talet och 1100-talet, i det öfriga
Sverige 1100-talet, kunna de nu omtalade kyrkorna utan apsis anses
tillhöra 1200-talet. De rektangulära kyrkorna af den uppsvensk-finska
typen få vi icke sätta i något direkt förhållande till de tvänne andre
typerne. Dessa kyrkor äro af ett genuint svenskt ursprung, utan direkt
anslutning till förebilder inom den utländska kristna verlden. Såsom
redan blifvit antydt, torde beskaffenheten af byggnadsmaterialet i
väsentlig mon hafva framkallat den förenklade formen. Men då inom
Uppland förekomma såväl apsiskyrkor som kyrkor med i det yttre
afsöndradt kor utan apsis, torde vi få anse de rektangulära kyrkorna,
hvilka i det yttre icke göra någon skilnad mellan långhus och kor,
vara något senare. Ett vittnesbörd härom lemnar Estuna kyrka i
Roslagen, hvilkens plan utgör en rektangel och som enligt anteckning
på en i altaret funnen pergamentslapp vigdes af erkebiskop Nils
Allesson år 1298.
Källunga och Lau kyrkor på Gotland skulle, derest deras
ombyggnad hade blifvit fullbordad, hafva varit ganska ansenliga kyrkor.
Som de svenska landsförsamlingarna i allmänhet icke voro mycket
stora, uppfördes icke i allmänhet mycket stora kyrkor utanför städerne.
Några undantag finnas. Det visade sig ganska allmänt en benägenhet
för borttagande af skilnaden utvändigt mellan långhus och kor, hvilket
i landskyrkorna skedde genom ökad bredd och höjd för koret, i vissa
kyrkor i städerne, som voro försedda med ett tvärhus, genom
förstorande af dettas utskjutande korsarmar och korets förstorande. Men
man lät derföre icke alltid grundplanen blifva fullt rektangulär.
Åtminstone i Skåne visade sig benägenhet för en tresidig korafslutning,
uppenbarligen framkallad af det intryck man fått af vissa stadskyrkors
utseende. Som exempel må tjena Rengs kyrka i Skåne (fig. 89), hvars
korafslutning är nyare än kyrkan i öfrigt. Långhuset har sex hvalf,
hvilande på två pelare. Koret täckes af ett tunnhvalf. Sådana kyrkor
med tresidig korafslutning äro icke att förblanda med en mycket nyare
typ af kyrkor med tresidig afslutning åt öster.
Sankt Olofs kyrka i Skåne måste hafva egt en särdeles betydelse,
ty ehuru liggande temligen afsides, fick hon ganska stora mått. Här
finnas i långhuset tvänne pelare, hvilka hjelpa att uppbära sex hvalf,
koret täckes af tvänne hvalf, derutanför finnes en fyrkantig apsis,
som i nyare tid blifvit använd som sakristia. Kyrkan är af särskildt
intresse derföre, att så många altaren blifvit i henne bevarade intill
nuvarande tid. Kyrkan har ända in i nyare tid varit en vallfartskyrka
(fig. 90).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
