Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÖRRE LANDSKYRKOR. 227
det vara sig angeläget att förse sockenkyrkan med tillbyggnader, som
kunde tjena som kapell och derigenom bidraga till förherrligande af
gudstjensten. Som exempel må här tjena Sorunda kyrka i
Södermanland med tvänne tillbyggnader å hvardera långsidan (fig. 93).
De meddelade upplysningarna och bilderne visa, huruledes
skilnaden mellan långhus och kor småningom, hvad sjelfva konstruktionen
beträffar, uppgafs. En sådan mur som i Horla (fig. 71) mellan långhus
och kor, hvilken knappast tillät menigheten att kasta en blick in i koret,
kom alldeles ur bruk. Länge fortfor emellertid koret att skilja sig
genom sina mindre mått, men ju mera man fick förkärlek för rektangu-
t n 1 1 HOM.
93. Sorunda kyrka, Södermanland.
lära kyrkor, desto hastigare försvann denne skilnad: koret fick samma
bredd och åtminstone samma höjd som långhuset. Korhvalfven fingo
vanligen en rikare indelning än hvalfven öfver långhuset, men detta
var mera ett hedersföreträde, icke ett verkligt särskiljande. Det samma
gäller om de enstaka kyrkor, i hvilka korhvalfvet är icke blott rikare,
utan äfven något högre än långhushvalfven. Korgolfvet var i de
svenska landskyrkorna sällan genom trappsteg höjdt öfver golfvet i
långhuset. Men det oaktadt höll man vid gudstjensten på de skilda
uppgifterna för kor och långhus. Dessa voro icke blott gifna genom
gudstjenstordningen, utan hade äfven småningom blifvit traditionela.
Fig. 93. Efter teckning i Antiqvarisk-topografiska arkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
