Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 SIGTUNAKYRKORNA.
och det norska helgonet k. Olof, hvars tillbedjan blef så populär i
Norden.
Sankt Peters kyrka ansluter sig till det vanliga långhussystemet.
Längst i vester förekommer ett fast torn, som med större delen af
sin kropp skjuter in i långhuset. Dess bottenvåning är öppen mot
detta. Till tornets öfre del leda två trappor, anbragta ini kyrkan,
i norr och söder om tornet. Samma system förekommer användt i
gotländska kyrkor. Långhuset är genom två i midtlinien ställde
kolonner deladt i tvänne skepp. Här finnes ett tvärhus, som har en mycket
egendomlig anordning, ty då tvärhusets midt annars utgjorde ett lätt
öfverskådligt helt, är detta här deladt i tre rum med dörröppningar
mellan dem af ganska små dimensioner. Denna fördelning bevor
uppenbarligen derpå, att midtqvadraten uppbär ett ansenligt torn, hvars tunge
murar kräfde inom bottenvåningen mäktige stödmurar. Sidoqvadraterne
hafva hvar sin apsis. Koret är mycket längre än en qvadrat och har
sin apsis (fig. 98). Tvärrummet snarare skiljer än förenar kor och
97. Lunds domkyrka.
långhus och bör hafva varit i viss mon hindersamt för gudstjensten.
Hvar gränsen här var dragen mellan presternes och lekmännens
område är icke lätt att säga. Det är möjligt, att lekmanna-altaret befann
sig i midtqvadraten och presternes altare inom apsis.
Den hel. Olofs kyrka har, hvad planen beträffar, ett ännu
egendomligare utseende; här finnes i vester ett stort förrum, hvilket måste,
ur gudstjenstens synpunkt, anses vara synnerligen vanlottadt. Hon har
ett tvärrum ganska långt i vester, hvars midtdel uppbär ett mäktigt
torn. Det är möjligt, att sidområdena haft egna altare. Huruvida det
i öster härom liggande området är att anse som långhus eller kor, är
vanskligt att säga, då någon tvärgående fördelning alldeles saknas.
Förmodligen har en sådan förekommit, ehuru af förgängligt material,
ty presterne måste haft ett kor, men om koret upptagit hela utrymmet
i öster om tvärhuset, fanns för menigheten alltför litet utrymme.
Fig. 97. Jfr Seeselberg, s. 122, fig. 340 a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
