Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 SKARA DOMKYRKA.
1200-talet; den östre delen af tvärhuset har dock mot medeltidens
slut blifvit ändrad i sammanhang med uppförandet af ett nytt kor.
Närmast i vester om den äldre delen har byggnaden spetsbågekaraktär,
men de å murarnes insidor fortlöpande arkadbågarne äro romanske.
Yttermurarne synas vara äldre än pelare och hvalfkonstruktion. Så
komma vi till en punkt, i hvilken de halfcirkelformige arkadbågarne
helt tvärt ersättas af spetsbågar. På denne punkt upptäcktes vid
kyrkans restaurering spår af en tvärmur d. v. s. af en gafvelvägg. 1
Kyrkan har således blifvit förlängd, men hon fick aldrig under
medeltiden torn. Det under 1700-talet uppförda vanprydande tornet har
visserligen i nyaste tid blifvit omgestaltadt, men det förmår icke
motsvara den väldiga massan af sjelfva kyrkan, hvadan ändringen af tornet
kan anses ganska misslyckad. Det gamla koret, som antagligen var
af samma ålder som tvärhuset, befanns för litet. Mot slutet af
medeltiden kom det nuvarande koret till stånd, och inkallades för dess
uppförande byggmästare från Rhentrakten. Jag har i planritningen
uteslutit tornet och angifvit de olika delarnes inbördes ålder (fig. 104).
Långhusets sidoskepp visa icke spår af någon indelning af kapell,
ehuru Linköpingskatedralen var föremål för mycken from välgörenhet.
Hvar gränsen gick mellan presterskapets och menighetens delar af
kyrkan, vet jag icke.
Skara domkyrka i hennes äldste kände gestalt påminnde, hvad
utseendet i dess helhet beträffar, om kyrkorna i Sigtuna och Gamla
Uppsala. Hon bestod nämligen, att döma efter ett sigill, af ett
vestligt torn, långhus, tvärhus med ett östligt torn öfver midtqvadraten,
kor och apsis. Denna byggnad ersattes af en annan, i hvilken apsis
saknades. Vid midten af 1700-talet hade denna katedral i vester två
torn, ett treskeppigt långhus, ett tvärhus, tvänne små rum i vinklarne
mellan lång- och tvärhus, ett rätlinigt afslutadt kor med sidorum.
I hufvudsak hade medeltidskatedralen fått samma rumfördelning (fig.
105). Emellertid har koret blifvit under den moderna tiden ytterligt
förderfvadt, hvadan den restaurerande arkitekten vid dess uppförande
å nytt hade så godt som fria händer. Gränsen mellan de andliges
och lekmännens område kan icke nu bestämmas. Triforierna, som
upptäcktes under restaurationsarbetena, voro af gammalt inskränkta till
långhuset, under det de saknades i tvärhus och kor. Detta för de två
senare gemensamma drag kan måhända gifva en antydan derom att
tvärhuset, liksom koret, var presterskapets område.
Katedralen i den nuvarande staden Uppsala började uppföras i
sammanhang med erkebiskopsstolens flyttning från det ursprungliga
Uppsala till Aros, platsen vid Fyrisåns dåvarande mynning, hvilken
1 Enligt muntligt meddelande af den ene af de två, som utförde
restaurationsarbetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
