Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274 ALTARSKÅp.
Maria, i sidorummen Johannes döparen och aposteln Paulus. Dörrarna
äro målade med två fält på insidan af hvar dörr: bebådelsen, Jesu
födelse, Jesus gisslas, Han bär sitt kors. På utsidan af hvardera dörren äro
målade tvänne helgonbilder, å den ena den hel. Olof och den hel. Birgitta,
å den andra den helige konung Erik och ett qvinligt helgon, hvilket
redan tidigare blifvit Skadadt, blifvit ommåladt och ytterligare skadadt.
Målningarna å dörrarnas utsidor, hvilka vanligen befunno sig i
omedelbar närhet af kyrkomuren, äro oftast förstörda genom fukt (fig. 135).
Något direkt inflytande från den kölnska konstnärsskolan märka
vi icke ofta å de svenska altarskåpen. Under den senare delen af
1400-talet, antagligen redan kring århundradets midt, vände man sig,
då det i Sverige var fråga om att förse en kyrka med en altarprydnad,
med förkärlek till Lybeck eller Danzig — derom vittna dels
altarskåpen sjelfva, dels urkunderne. Naturligtvis äro en del altarskåp
förfärdigade inom landet.
Under den nämnda tiden hade altarskåpen regelbundet ett
midtstycke och tvänne dörrar, hvilkas sammanlagda bredd svarar mot
midtstyckets. Detta, liksom insidorna af dörrarna, är fyldt med
snidade, målade och förgyllde bilder. 1 Utsidorna af dörrarna upptagas
af målningar. Är hvar dörr dubbel, upptagas den inre dörrens yttre
och den yttre dörrens inre sida i regeln af målningar. Den anordning,
som de redan meddelade exemplen antyda, nämligen i midten en grupp,
vid sidan deraf enstaka bilder i en rad eller i tvänne, är fortfarande
den rådande. Stundom är midtstycket deladt på tvären i tvänne
afdelningar, då förekommer hufvudbilden vanligen inom den öfre
afdelningen. Den undre afdelningen har då oftast endast enstaka bilder.
Ibland kunna alle de i ett altarskåp förekommande snidade bilderne
vara enstaka, d. v. s. midtgruppen fattas.
Jag vill nu här anföra några exempel hemtade från Statens
Historiska Museum. Jag börjar öfversigten med ett mycket storartadt
exemplar, särdeles karakteristiskt. Det tillverkades i Lybeck »då man
skref efter Christi börd» 1468 för ett altare i Stockholms
Nicolaikyrka, måhända för sjelfva högaltaret, då i inskriften, som finnes
nedtill i midten af mellanstycket, omtalas de två, som voro kyrkovärdar:
altaret har således icke kommit till stånd genom välgörenhet af en
enskild person eller en korporation, utan genom församlingens egen
försorg. Sedermera flyttades detta altarskåp till Österåkers kyrka i
Roslagen och har från denna kyrka inköpts till statens samlingar.
Detta altarskåp (fig. 136) har, när dörrarna äro uppslagna, en bredd
af vid pass tio alnar. Underst förekommer en predella med en
skåpdörr i hvardera smaländen. På framsidan ses de målade bröstbilderne
af den lidande Christus och de fyra latinske kyrkofäderne, Ambrosius,
1 Insidorna af dörrarna äro endast undantagsvis målade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
