- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Tredje delen /
288

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

288 ALTARSKÅP.

något mindre rika baldakiner. Enahanda anordning fortsättes å dör
rarnas insidor, med sex enstaka bilder, ordnade i tvänne rader å hvar
dörr.

Femtonhundratalet aflöste 1400-talet. Öfvergången var naturligtvis
då omärklig, man fortgick i Norden på de banor, man en gång hade
beträdt. Men i utlandet hade betydande nyheter småningom vunnit
insteg, hvilka slutade med en revolution, det var renässansen, som
bröt sig fram till full verklighet. I Norden gjorde man bekantskap
med renässansens konst, arbeten, som kommit till stånd under dennas
inflytande, infördes till Norden. Men äfven utom detta rönte man,
helt visst utan att derom hafva minsta aning, inflytande af den nya
tiden och dennas former. Men inflytandet var under 1500-talets början
icke så öfvermäktigt i Sverige, att det förmådde omskapa allt. Vid
sidan af det, som rönt inflytånde af den nye smaken, höll man
fortfarande på det gamla och sökte att arbeta vidare i dess stil.
Antagligen hade mot slutet af medeltiden de svenske snickarne och målarne
mera än tidigare varit fallet tagit sig före att arbeta de altarskåp, som
behöfdes för kyrkorna, i hvilka allt som oftast nya altaren upprättades.
I allmänhet kunde de inhemske handtverkare-konstnärerne icke täfla med
de utländske artisterne. Detta förklarar, hvarföre så många altarskåp
från 1500-talets två eller tre första årtionden — senare fanns
naturligtvis ingen efterfrågan på altarskåp — visa icke endast ett
medelmåttigt, utan ock ett mycket rått arbete.

Man stod dock fortfarande i förbindelse med Tyskland och
hemtade derifrån nya altarskåp, hvilka ega ett ganska högt konstnärligt
värde. Ett sådant är det prydliga altarskåp, som tillhör Bollnäs kyrka
i Helsingland och nu är deponeradt i det staten tillhöriga kyrkomuseet
i Enånger, förvaradt i Enångers gamla kyrka. Det hela är mera fritt
och luftigt, deladt i tre rum, hvilka fyllas af grupper hörande till
den s. k. hel. slägten. 1 På dörrarna äro apostlarne framställda i en
rad, i synnerligen förtjenstfulla målningar (fig. 151).

Ett märkligt altarskåp från 1500- talets början är vidare det, som står
på högaltaret i Köpings stads kyrka (fig. 152). Midtstycket är deladt

i trenne rum. Det mellersta intages af Vår fru med Barnet, tvänne

1 Mot slutet af medeltiden uppkonstruerades följande slägttafla:

Ysaschar
g. m. Susanna
Anna, g. m. Salome Esmeria
1. Joachim 2. Kleophas g. m. Efraim
—— - -— — - z - -
Maria Maria Kleophas Maria Salome Elisabeth Eleve
g. m. Alphæus g. m. Zebedæus g. m. Zacharias g.m. Emerentia
—— p — — —— — - ——
Jesus. Jakob d. y. Barnabas. Simon Judas. Johannes ev. Jakob d. ä. Johannes döparen. Ernin
(eller g. m. Memelia
pOLWAECC.—
Joseph Servatius.

Justus).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 5 11:42:23 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/3/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free