Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290 ALTARSKÅP.
Detta altarskåp utmärker sig, liksom det från Bollnäs, genom en
viss bredd hos menniskogestalterne; mellan dem råder den skilnad, att
hos Bollnässkåpets figurer råder lugn, under det Köpingsskåpets
gestalter befinna sig i en nästan våldsam, af intet motiverad rörelse, de
liksom vilja säga: ’se på mig” Ett tredje skåp, otvifvelaktigt af tyskt
ursprung, har förekommit i frds kyrka i norra Kalmar län; i detta äro
figurerne af en helt annan karaktär: långe, smale, antagande våldsamma
ställningar, försedde med långa, smala händer (fig. 153).
Detta altarskåp utmärker sig genom den rika dekorativa
afslutningen uppåt. Midtstyckets mellerste del skjuter högre upp än det
öfriga och har en rätlinig afslutning. I sammanhang dermed skjuter
den yttre delen af hvar dörr upp något högre, hvarigenom
midtstyckets öfverste del blir stängd, när dörrarna slutas till. Detta skåp
har en predella, å hvilken i fullt utbildad renässansstil är målad en
framställning af den hel. Jörans strid med draken. Ornamentiken inom
sjelfva skåpet är dock öfvervägande gotisk, figurerne i öfrigt tillhöra
öfvergångsskedet mellan gotik och renässans.
Den höge mellerste delen af midtstycket innehåller en rik
framställning af scenen på Golgata. Detta rum är deladt i tvänne våningar,
icke genom något ramverk, utan genom dex öfre framställningens
framskjutande mark. Öfverst resa sig de tre korsen, vid deras fot ses en
grupp af menniskor. Som skåpet icke var djupt nog för att låta
konstnären framställa denne grupp så rik som han önskade, införde han
fördelningen i tvänne våningar: i den undre finnes ock en grupp, hvars
sammanhang med den öfre antydes derigenom, att en till den nedre
gruppen hörande qvinna nyfiket eller deltagande sträcker hufvudet
uppåt, så att hon kan se öfver den öfre gruppens markkant. Framför
sidoväggarna till denne mellerste del resa sig tvänne höge, fine, starkt
vridne kolonner, uppbärande hvar sin miniatyrbild af ett helgon, öfver
hvars hufvud en baldakin springer fram. Midtstyckets sidodelar
innehålla fyra rum, som äro fyllda med skulpterade grupper, hvilkes
ordningsföljd är något egendomlig: Jesus bär sitt kors, törnekröningen,
Pilatus tvår sina händer, Jesus gisslas.
Äfven insidorna af de inre dörrarna äro skulpterade. Hvardera
har en stor framställning: uppståndelsen och nedtagandet från korset.
Men i den öfre delen af hvar och en af dessa framställningar
förekomma flere små scener, hvilke icke voro samtida med den tilldragelse,
som hufvudframställningen återgifver. Man var — hvarpå för öfrigt
exempel redan blifvit anförda — under medeltiden icke rädd för att
inom samma tafla sammanföra bilder från olika tidsmoment. De nyss
omtalade små utsprången upptill innehålla framställningar af tvänne
möten: Annas med Joakim, Marias med Elisabeth. De inre dörrarnas
utsidor och de yttre dörrarnas insidor upptagas af fyra enstaka
helgongestalter, Maria Magdalena, Dorotea, Barbara och Margareta. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
